Statens anslag till vägunderhåll följer inte trafikutvecklingen. Sedan mitten av 1990-talet har anslagen per körd mil minskat med mer än 30 procent räknat i fasta priser, och nu ryter, enligt uppgifter till Dagens Samhälle, kommunpolitiker ifrån.
År 1995 satsade staten nästan 24 miljarder på vägnätet, omräknat till 2016 års priser. I fjol hade anslaget minskat till knappt 19 miljarder, enligt Trafikverkets beräkningar. Räknat per fordonsmil är minskningen ännu större, eftersom trafiken ökat stadigt under samma tid.
Regeringens planeringsdirektiv till Trafikverket innebär också fortsatt anslagsnivåer som verket menar inte följer trafikutvecklingen. För att nå budgeten föreslår Trafikverket därför fortsatt prioritering av vägar med mest trafik. För att klara trafiksäkerheten på mindre vägar planeras en sänkning av hastigheten vilket väntas slå mot stora delar av landsbygden.
– Det får förödande konsekvenser. Det kommer att ta längre tid att pendla till jobbet och till slut kommer människor att tvingas flytta, säger Therese Kärngard (S), kommunstyrelseordförande i Bergs kommun, till DS.
– Det är rätt stora områden som behöver bättre vägstandard. Det går inte längre att prioritera hårdare. Anslagen behöver helt enkelt höjas, säger Hans-Göran Johansson (C), kommunstyrelseordförande i Värnamo.
I sitt remissyttrande över Trafikverkets nationella plan skriver SKL att den försämring som planen väntas leda till är oacceptabel och att den får stora konsekvenser för områden med långa avstånd.