NYTT HOT: Skogarna på Höglandet riskerar dö av ny svamp | Höglandsnytt
Höglandet

NYTT HOT: Skogarna på Höglandet riskerar dö av ny svamp

Den går inte att stoppa. Drivs av klimatförändringarna och hotar en stor del av både svensk och europeisk skog. Monstersvampen är här.

Svampen Fusarium circinatum är en potentiellt allvarlig invasiv skadegörare på tall. Svensk tall och fler än 50 andra arter inom tallsläktet Pinus – och dessutom douglasgran (Pseudotsuga menziesii) – är mottagliga för F. circinatum.

Svampen sprids över kortare sträckor med vind och med insekter, genom den internationella handeln av levande plantor och frön får den chans att sprida sig över längre sträckor. Dessutom kan virket och vissa träprodukter sprida skadegöraren. Den kan också överleva i marken.

Det tydligaste symtomet är hartsindränkta kräftsår på stammen eller de stora grenarna på äldre träd. Om stamsår omringar huvudstammen dör trädet. Skadesvampen orsakar också vissnesymptom och dödlighet hos plantor i plantskolor.

Sjukdomen beskrevs först 1945 i sydöstra USA, där den ansågs vara inhemsk. Senare forskning visar att svampen kan härstamma från Mexiko. Sedan dess har F. circinatum spridits över hela världen och förekommer nu i tall- och i douglasgranskogar i alla åldersklasser i Centralamerika (Haiti och Honduras), Sydafrika, Sydamerika (Chile, Colombia och Uruguay), Asien (Sydkorea och Japan) och i södra Europa. Spanien var det första europeiska landet där sjukdomen upptäcktes för tio år sedan. Senare har sjukdomen etablerats i Portugal och rapporterats också i Frankrike och Italien.

I Europa är F. circinatum för närvarande upptagen på den Europeiska växtskyddsorganisationens (EPPO) A2-karantänlista, vilket innebär att svampen är närvarande i EPPO-regionen men inte allmänt spridd. Den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har nyligen fastställt att de potentiellt hotade områdena med mottagliga trädarter och gynnsamt klimat täcker mer än en femtedel av Europas tallskogar (europeiska Ryssland är inte med i kalkylen).

Men flera studier har påpekat att klimatförändringen, med mer extrema klimatförhållanden som torka, översvämningar, stora temperaturväxlingar och stormar, kommer att leda till gynnsamma förhållanden för svampen att sprida sig även i områden där den inte förekommer idag.

Spridningen av  F. circinatum regleras genom kravet på växtpass inom Europa. att begränsa skadegöraren har hittills inte varit särskilt framgångsrika, trots den tillgängliga informationen om spridningen och införande av strikta karantänåtgärder.

Fusarium circinatum invaderade Europa relativt nyligen men har redan visat en god förmåga att etablera sig. Svampen utgör därför ett potentiellt hot även mot svenska skogar där tallen är ett ekologiskt och ekonomiskt viktigt trädslag. Risken för spridning och etablering i våra skogar anses fortfarande vara ganska liten . I dagsläget är risken att få in svampen i våra skogsplantskolor liten eftersom man inte använder frö och plantor från områden där svampen förekommer. Exotiska tallar som planteras i trädgårdar och parker har dock vanligen flyttats omkring genom den internationella växthandeln vilket innebär en konkret risk. Till exempel i Italien hittades svampen i tallar som planterats i en trädgård.

Eftersom svampens förekomst är okänd i de flesta europeiska länder har dessa inte investerat i nationella forskningsprojekt kring skadegöraren. Vid utbrott t ex i Sverige skulle kunskapsbristen därför vara akut. För att motverka kunskapsbristen har Europeiska unionen genom programmet COST Action (Europeiskt samarbete inom vetenskaplig och teknisk forskning) etablerat ett nytt forskarnätverk som kallas PINESTRENGTH. Nätverket är avsett för kunskapsutbyte och samarbete mellan forskare, skogsförvaltare, relevanta industrier och beslutsfattare i Europa och världen. Eftersom endast begränsad forskning har gjorts på F. circinatum i Europa, kommer forskare från länder som USA, Nya Zeeland, Korea och Sydafrika, där man redan har stor praktisk erfarenhet av denna skadegörare, att dela med sig av sina kunskaper.

Av: Redaktionen, [email protected] Gilla oss på Facebook