Väder Vetlanda
Väder Nässjö
Väder Sävsjö
Väder Eksjö
Maj
2012
Djurskyddskontrollen har spårat ur
Jag ser som tidigare djurskyddsinspektör på kommun åren 1994-2008 med fasa på utvecklingen inom djurskyddskontrollen sedan tillsynen flyttades över till Länsstyrelsen. Dialogfunktionen är totalt bortblåst och tillsynen sker nästan uteslutande i samband med EU-kontrollen eller på grund av anmälningar.
De drygt 100 miljoner per år som i första hand ska gå till förebyggande djurskyddskontroller, används instället till ökat resursbehov för till exempel jurister som handlägger beslut i djurskyddsärenden. Länsstyrelsens kontroller i samband med befogad tillsyn, som huvuddelen av tillsynen innefattar idag, är självfinansierande på grund av att tillsynsavgifter kan tas ut. Alltså får inte djurägarna del av de miljoner som skapats på grund av förstatligandet av tillsynen.
Hög risk
Det nuvarande läget när det gäller djurskyddskontrollerna, medför att djurägare måste ha djur av hullklass 3, dvs medelhull, i alla lägen oberoende av orsak till hullförändring. De måste dessutom ha alla utrymmen och stängsel, dvs även de som för tillfället inte används, ständigt iordninggjorda. Det går inte att hålla djuren instängda i tillfälliga utrymmen för rengöring av liggytor. Inte heller går det att ta bort foder för att rengöra foderbordet. Absolut inte hålla enstaka djur utan betesgång på grund av behandling mot sjukdom.
Om avvikelser från detta dokumenteras vid djurskyddskontroll, så är det direkt en hög risk att få ett föreläggande och ett omhändertagande av djuren. I förlängningen ett djurförbud baserat på få avvikelser. Det medför mycket stora kostnader att få sina djur omhändertagna, även om djurägaren får rätt i sista ändan.
Värst i Skåne
Värst läge är det utan tvivel i Skåne, där de flesta djurhållare finns. Antalet omhändertaganden och djurförbud är där mycket stort vilket sysselsätter polismyndighet och domstolar som fått en gigantiskt ökat arbete på grund.
Jag är förundrad över att någon i Sverige vågar ha djur som det är idag och scenariot är att fler och fler avvecklar och i stället satsar på en mer lönsam växtodling, i första hand av rädsla för att råka illa ut.
Kristina Lindfeldt , Biolog
Centerpartiet Varberg
13 kommentarer to “ Djurskyddskontrollen har spårat ur ”
Det är inte bara bönder, som utsätts för all denna kontroll, utan även vi sällskapsdjursägare och vi som är engagerade på olika sätt i djurverksamhet, utsätts för detta.
När det gäller dessa avgifter kan man konstatera att de baseras på en inspektörs genom snittliga lön på ca 27 000 och lite annat. Detta togs fram av Ekonomistyrningsverket, i samband med övergången till lst. Sedan har tydligen domstolarna, sagt att lst skall ta ut betalt för allt de utför, i samband med befogade kontroller. Detta kan utnyttjas till fullo av lst, som då samlar pengar till sina anställdas löner och till de leasade bilarna.
Jag ställer mig dock frågan: Hur befogas en anmälan och vem kan ligga bakom den?
När en fd djurskyddinspektör riktar kraftfull kritik mot den nuvarande formen av djurskydd, har detta tyngd, kan ej avfärdas på samma sätt som en bonde som fått kritik mot sin egen djurhållning, dags att regering och riksdag börjar lyssna på kritiken från bönder, djurägare i övrigt, samt fd djurskyddsinspektörer (ja det finns fler fd insp som är mycket kritiska)
Jag gör ingen bedömning av hur det fungerar idag men någon anledning måste det ju ha funnits för att verksamheten skulle flyttas från kommunerna. Men utrymme för självkritik finns naturligtvis inte hos den fd. djurskyddsinspektören. Typ ett daltande med djurhållare, total frånvaro av beslut. Lite handskrivna anteckningar kallar inte jag djurskyddsarbete.
Ja, den officiella förklaringen varför djurskyddet skulle gå över från kommunen till Länsrättern var att man då skulle få en mer enhetlig syn på djurhållningen. En mer ”effektiv” syn. En annan mer ljusskygg orsak var att om man till största delen ägnade sig åt anonyma anmälningar, akuta ärenden i stället för tillsynsärenden skulle man få in mer Pengar till statskassan. Dessa anonyma akutärenden ledde nämligen till större antal akuta omhändertaganden. Man tjänade pengar på att omhänderta rasrena hundar, katter, hästar, härbärgera dem på djurpensionat under lämplig tid och sen sälja till dumppriser, polisen förskotterar, men f.d. djurägaren debiteras.
De djurskyddskonsulenter som hade någon slags empati sökte andra jobb, de mindre empatiska stannade kvar vid övergång till LS utan någon ytterligare förkovran ang. utbildning.
Man kallas effektiv som djurskyddskonsulent om man omhändertar stort antal djur. Oftast går man två och två och oftast med poliseskort.
Något daltande med med djurhållare är inte önskvärt, men , som jag ser det, en konstruktiv diskussion hur man bäst ska lösa problem- Som eg. alltid går att lösa om båda parter har viljan.
Definitivt inte komma inrusande ett helt följe med konsulenter, poliser utan respekt för vare sig människor eller djur, för tanken till mycket avlägset samhälle vi inte vill ha.
De handskrivna anteckningarna kanske innehöll mer info än dagens copy & paste. Och de flesta fall kan lösas inte utan beslut, men de behöver oftast inte ske akut.
Celia
Detta med hullklass är ju barockt för alla djur. Vi människor behöver ju bara gå till oss själva och vet att vi är olika både utvärtes och invärtes. Detsamma gäller hundar, katter, hästar och kor, ssk om de är olika arter. Men det kan ju tyckas lättare för en djurskyddsinspektör, som inte kan skilja på olika koraser t.ex. att bara bedöma efter hull, liksom med den ”berömda mätstickan.
Två djurskyddskonsulenter var hos mig för bedömning av om mitt hus och tomt var lämpligt för hundar och sa sig tycka att de var det.
Men sen när jag blev kallad till LS och uttryckte min förvåning över att min hund som omhändertagits hade bruna ränder i ögonvrån, vilket Malteser ofta har, men inte min- Är inget, som beror på misskötsel, ansågs jag uppstudsig- ”Jag tror jag vet så mycket om hundar ”. Ja, hur undvika, när jag haft dem i hela mitt liv.
Och det är jag som ska bevisa att jag kan ha hund, trots att jag haft egna sen snart 30 år u.a..
Jag som ska bevisa att jag inte skaffar fler än tillåtet, trots att jag blev dödligt sjuk efter djurförbud, mardrömsår- Min mor dog 2006(hade bara en mor, så den chocken kan inte återupprepas), hennes hundar som jag övertog är avlivade, 5 av mina egna hundar förolyckade eller avlivade efter omhändertagandet. Mardrömsår som jag ALDRIG vill eller klarar att upprepa. Total uthängning i pressen. Tycks inte räcka som bevis. De, LS, kommer att förfölja mig tills jag dör. För jag en dag 20071113 hade mina hundar i bur 4 timmar. ”Du inser inte vad du gjort”, säger man. Jo förhindrat dem från faror, sönderbitna sladdar, skada varandra i mörkret- Arbetar normalt förmiddagar. Min ”anonyma väninna ”sedan 30 år tillbaka visste att jag arbetade e,m, den dagen. Avundsjuka . Framgångar på hundutställningar.
Jag fick djurförbud långt innan Rättegång som jag inte kunde delta i, då jag låg på sjukhus.
Djup ventrombos bägge benen, magsår, Addoson kris, blindhet.Ekonomisk förlust 1000000
Nu frisk, arbetar, f.n. 75%
Allt detta hade kunnat undvikas om djurskyddskonsulent Mona Rönning och djurskyddskonsulent Lena Scharin, iken Gävle- Sandviken diskuterat med mig. De bara talade i viskande ton med varandra. Jag hörde eller fattade inte att de planerade att ta mina hundar. Många av dem hade varit på hundutställning veckan innan och vunnit BIR. Ingen pälshund behövde klippas.
Jag blev lämnad ensam i trappen till övervåningen. Lämnade med alla deras säckar med foder.
En liten blyg hund kissade i soffan, när han blev uppdragen. Man noterade: Oj kiss i soffan också. Min 13 årige hund skrek förtvivlat när han blev ryckt ur min famn. Jag bad att få behålla honom, men han avlivades samma kväll p.g.a. tandsten och ”kroniskt” hjärtfel. Fick reda på dessa dödsfall via media.
Dubbelt chockad att man kan göra så här: Maktgalenhet och okunskap + avsaknad totalt av vilja att diskutera med mig – En bedömning en olycklig dag total avsaknad av empati. Man är helt utelämnad som människa. Lögner från djurskyddskonsulenter, Vet. intyg, Distriktsvet gift med djurskyddskonsulent, media. Jag tänker dagligen på mina hundar: Han som försökte rymma hem, men fastnade med tungan på isen, när han försökte dricka vatten, fastnade och frös ihjäl- djurplågeri, två blev ihjälbitna av andra hundar på djurpensionatet. Jag älskade att promenera dagligen med mina hundar, många, många foton.
http://secure.smilebox.com/ecom/openTheBox?sendevent=4d6a67354f5467324d7a5a384e6a59344d7a4d7a4d54553d0d0a&sb=1
Bott i U.S.A. i 7 år, puppy mills, ASPCA, YTNR, USDA. Där använder man crate training.
Celia
Det kan inte gå till så här i vårt Sverige 2012.
Genom dom av Gävle tingsrätt den 25 september
2008 har Celia fällts till ansvar för djurplågen.
Av utredningen i målet framkommer att Celia vid ett flertal
tillfällen allvarligt försummat tillsynen och vården av hennes hundar. Det
har funnits så allvarliga brister i hennes skötsel och hantering av hundarna
att de rar anses ha utsatts för lidande ( FörvR Falun 2011-06-28 5894-10) Kammarätten avslog din överklagan)
Precis så här ska det gå till i Sverige. Djuren ska skyddas och är man dömd för djurplågeri ska man ha djurförbud, precis så står det i lagen.
Jag anser inte att jag behöver försvara mig mot lögner. Ytterligare en kränkning.
Den 13 November 2007 förvarade jag mina hundar i burar under 4 timmar. Ja. Inte vid något annat tillfälle har jag försummat skötseln av mina hundar. I slutet av Januari 2008 fick jag tillstånd att ha 2 hundar. Köpte en Malteser och en Chihuahua. Dessa sköttes perfekt, Maltesern ställdes ut vid 4 tillfällen under Mars, April, Maj, Juni 2008 – Alla gånger BIR valp, senast 1 vecka före att även de omhändertogs utan att Veterinär kunde anmärka på något fel, mer än att Maltesern hade bruna ränder vid tårkanalerna, vilket ofta förekommer på Malteser och inte är beroende av misskötsel. Dessutom hade inte min Malteser bruna ränder runt tårkanalerna. Tyvärr fick jag djurförbud efter denna stöld av dessa två hundar.20080708.
Min tro på rättssäkerheten brast. Jag blev sjuk och kunde inte delta i rättegången- Som alltså var i September 2008, hade ingen möjlighet att försvara mig.
Jag fick telefonsamtal från min advokat, som jag sammanlagt träffat en timme före den rättegång som skulle ha hållits 13 Juni 2008, men blev inställd, pga att vittne blivit sjukt. att mina 2 ”tillåtna” hundar friats.
Ytterligare försummelser förutom de 4 timmarna 20071113 har inte skett.
Det här är min Malteser:
http://secure.smilebox.com/ecom/openTheBox?sendevent=4d6a6b774f5463344e7a46384e6a59344d7a4d7a4d54553d0d0a&sb=1
Celia- Jag skickar gärna foton på övriga hundar. Min mail boris_sagers@hotmail.com
Du är ju dömd för djurplågeri, vad skulle det vara för kränkande i det (förutom då mot djuren). Enklast hade ju varit för dig att följa gällande lagstiftning istället för att gnälla när du åker dit.
Jag lämnade mina hundar ensamna i burar under 4 timmar. De var inte misskötta på annat sätt. Om jag kört bil i 4 timmar och INTE haft dem i burar skulle det varit felaktigt. Vem kan säga att de aldrig lämnat sina hundar ensamna i 4 timmar någonsin. Men jag erkänner att det var fel.
Däremot att ta mina 2 andra hundar utan någon som helst rimlig anledning och att ge mig djurförbud därefter, innan rättegång var definitivt lagvidrigt.
Jag gnäller inte, bara förmedlar min sanna historia.
Tro det eller ej, men många döms för djurplågeri felaktigt.
Celia
En av anledningarna till att kommuninspektörerna (och således inkluderat författaren till artikeln) inte fick fortsatt förtoende att uföra kontrollerna var väl just det att det förekom en hel del kommunal nepotism i deras bedömningar?! Vissa djurägare ställdes det stora krav på medans andra fick en klapp på axeln trots att stora brister fanns i deras djurhållning. Jag har själv jobbat på ett miljökontor som då även hade ansvar för dessa kontroller. (Dock hade jag inget personligt ansvar för just dessa kontroller). Om man skulle granska de gamla beslut och rapporter som skrivits från kommunens djurskyddsinspektörer så skulle man nog finna en hel del frågetecken och olikartade bedömningar. Jag anser att det är av största vikt för rättssäkerheten att bedömningen följer de lagstadgade krav som finns i Svea Rike. Jag vill inte att inspektören ”ser mellan fingrarna” på vissa brister för att denne ”tror” att djurägaren kommer att åtgärda brister, eller förbättra sig utan att de ställda kraven och bristerna noteras i någon form av beslut eller skriftlig rapport.
Jag är djurägare själv. Jag äter dessutom kött. Jag vill att det kött som jag köper i butiken ska komma från djurhållare som lever upp till de minimikrav som stadgas i lagstiftning och föreskrifter. Om kommuninspektörerna ej har ställt dessa krav under alla de år som de haft tillsynen så är det kanske inte så konstigt att man nu i länsstyrelsens regi måste förelägga och ställa hårdare krav, allt i enlighet med den lagstiftning som funnits långt innan Länsstyrelsen tog över ansvaret. Den ökning av förelägganden och förbud som vi nu temporärt ser beror nog kanske till stor del på att kommunerna inte skött sitt jobb tidigare! Glöm inte heller att samtliga beslut som fattas av länsstyrelsen är överklagningsbara. Om överprövande instanser fastlår beslutet så kanske man kan tolka det som att ursprungsbeslutet var korrekt?! Eller menar artikelförfattaren att det är ”fel i alla led”? Att alla instanser -förutom den som ej längre har förtroendet att utföra kontrollen dvs kommunen – har fel?
Det är lätt att bli bitter när man ser att någon annan utför ens (fd) jobb bättre och mer rättssäkert än vad man själv gjorde. Vi borde istället glädjas åt att djurhållningen i Sverige snart kanske lever upp till de krav som vi faktiskt har enligt svensk lagstiftning!?
Höglandsnytt stryker ett streck i debatten mellan ”Kristina” och ”Celia”, en debatt som hädanefter bör föras på annan plats.
Hälsningar redaktionen
Bra att ni stryker ett streck! Min ”namne” som kommenterat är inte jag, skulle aldrig ta en så privat diskussion öppet. Tack för att ni tog in insändaren!
Kommentar till Kristina Lindfeldt. Kristina har erfarenhet av hur mångårig förföljelse av bönder går till. Efter många års förföljelse av en gård lyckades Kristina få Länsstyrelsen att omhänderta över 60 dräktiga dikor, varav 55 slaktades vid Dalsjöfors slakteri, där fostren kvävdes till döds i moderlivet. Inte en enda anmärkning riktades mot nåon ko. Jag har en bandad intervju som jag fått av en journalist efter omhändertagandet och där uttrycker Kristina att ”Mänskliga Rättigheter kan vi inte ta hänsyn till i nämnden”! Nej, så är det, bönder har inga mänskliga rättigheter. Det föreligger inga skillnader mellan Skåne och det fögderi Kristina Lindfeldt utövade sin myndighetsutövning över.