Tre år har snart gått sedan Socialstyrelsen beslutade att unga flickor kostnadsfritt, i förebyggande syfte, skulle få möjlighet att vaccineras mot livmoderhalscancer.

Tre år senare, den 23 mars i år, beslutade, kammarrätten, att SKLs, Sveriges Kommuner och Landsting, upphandling av cancervacciner måste göras om då ett otillåtet ramavtal använts i upphandlingen.

Återigen handlar det om okunnighet i upphandling och att ekonomiska intressen har fått gå före i upphandlingsstriden.

Segrarna i konkurrensen är återigen de stora läkemedelsföretagen.

Medan upphandlingstjänstemännen famlar i blindo, säljer läkemedelsjättarna nu dyra vacciner för privata vaccineringar till föräldrar som har råd att betala vaccinet för sina unga döttrar.

Förlorarna är de unga flickor vars föräldrar inte har dessa möjligheter. Förlorare är också de kvinnor som längre fram drabbas av cellförändringar och livmoderhalscancer på grund att de inte fått denna möjlighet.

Genom den nu ständigt uppskjutna starten av vaccineringarna har många av de unga flickor som från början befunnit sig inom åldersramen för den kostnadsfria vaccineringen, hunnit passera ålderstrecket.

Förlorarna är också landstingen och den svenska staten, som längre fram ska stå för den dyra cancervården.

En kostnad, som i de fall livmoderhalscancer uppstår, mångdubblar kostnaden för specialistvård, sjukhusvistelser, livsuppehållande åtgärder och eventuella livslånga sjukskrivningar.

Det är kostnader som måste ställas mot ett kortsiktigt ekonomisk tänkande i upphandlingsfrågan av vaccin mot livmoderhalscancer.

Ska okunnighet få släcka liv?