I natt brann en liten lastbil utanför Töreboda efter att ha forslat stulen öl från ett inbrott i Mariestad. I går dömdes en spåkvinna vid Solna tingsrätt till fängelse i två år och sex månader för grovt bedrägeri.

Kvinnan som utgett sig för att ha makt över såväl kärleksliv som andra okulta ting hade lyckats lura av några ensamma, kärlekskranka och godtrogna personer med pengar på banken över fyra miljoner kronor.

Påsken handlar inte alltid bara om påskägg, fjädrar och små gulliga, rödkindade flickor i scharlett och mammas långkjol, en dag som denna.

Tjyvsamhället har tagit över, man stjäl, slår ihjäl och bränner och det okulta har tillåtits flytta in i folkhemmet.

Kväll efter kväll, vintern igenom, har andeutdrivarna, i teveprogrammet ”Det okända” med sina ihåliga ögon och mässande röster inbillat svaga och känsliga människor att de döda finns kvar, i deras sovrum, vid middagsbordet, eller bara knirkande som om en kall vind drar genom teverummet.

På sätt och vis härskar fortfarande en del av vår gamla asagudstro.

Giriga och förslagna människor, med enbart ont i sinnet, har slagit mynt av människors rotlöshet och sökande.

Vad är det då som gör att människor i dag, 2011, söker sig till seanser, helare, spåkvinnor och andeutdrivare, som betalar stora pengar till någon som utan skrupler länsar deras bankkonton?

Är det samhället som är sjukt, har tron på kyrkan övergivit dem, eller är det den allmänna förvirringen som gör att det blir allt vanligare att söka sig till det okulta, när inget annat återstår?

Jag skulle inte fundera så mycket om jag inte hade en nära släkting som sedan ett antal år dragits in i dessa andetalares våld.

På nära håll har jag fått bevittna hur en tidigare utåtriktad, omtänksam person alltmera förvandlats till en människa som jag inte längre känner igen.