Parti- maffia- och klankultur har minst en princip gemensam

Parti- maffia- och klankulturen har minst en princip gemensam. De kräver samtliga obrottslig lydnad inom organisationen. Få har beskrivit detta så tydligt som f d moderata riksdagsledamoten Anne-Marie Pålsson i sin bok, ”Knapptryckarkompaniet”.
[adrotate banner=”6″]
Skildringen om hur Fredrik Reinfeldt ”avrättade” en ung moderat riksdagsledamot som gick emot partiet i en fråga är skrämmande. Givetvis är inte Reinfeldt ensam om detta handlingssätt och beteende. Det är en kultur som odlas i flertalet partier. En obrottslig lydnad mot ledaren eller partihierarkin krävs i de flesta partier. Så talet om högt i tak är inget som partierna om de skall vara sanningsenliga
uppmuntrar.
”Avrättningen” av Juholt leddes visserligen inte av någon partiledare utan i första hand av den då förhärskande makteliten som bestod av högerfalangen.
De som vill mena att lojaliteten (lydnaden) med partiet och ledaren är en moralisk fråga är minst av allt konsekventa.
”Brotten” mot partilojaliteten straffas alltid hårdare än om man som riksdagsledamot bryter mot allmänna moraliska och etiska värderingar. ”Brotten” mot partilojaliteten handlar oftast om en sann egen övertygelse men också en lojalitet mot de som valt vederbörande. Därför vittnar denna obstruktion snarare om mod och moral.
Brotten mot allmänna moraliska och etiska värderingar är sådana som av medborgarna i gemen anses oförsvarliga. Det finns många sådana exempel. Skattebrott, på ett orättmätigt sätt tillgodogjort sig ekonomiska fördelar etc. Vi har nyligen ett fall där en f d riksdagspolitiker och numera kommunalpolitiker genom undermålig vård och vanskötsel av ensamkommande flyktingbarn blivit mångmiljonär. Exemplen kunde mångfaldigas. Man tycker inte minst för moralens och laglydnadens skull borde partierna genom t ex uteslutning bestraffa sådant, men detta händer sällan utan allt slätas över och vederbörande fortsätter som förut. Jag vill ta ett ytterligare exempel.
I ett av partierna finns en person som för ett antal år sedan var ordförande i ungdomsförbundet. När denne person satt som ordförande vid förbundets sista kongress beslöts att denna skulle vara alkoholfri. Trots detta låste vederbörande in sig med de närmaste kompisarna och satt och ”söp” hela kvällen. Sådana svek kan inte bara betraktas som ungdomligt oförstånd, utan vittnar om brist på lojalitet mot allmänna värderingar och dem som valt vederbörande. Trots detta har denna person en framskjuten post och kan mycket väl bli minister i framtiden!

Olle Ljungbeck
[adrotate banner=”6″]
[adrotate banner=”7″]
[adrotate banner=”23″]
[adrotate banner=”34″]


Publicerat

i

,

av

Etiketter: