[adrotate banner=”28″]
”87 miljarder kommer saknas i statens budget. När man räknar fram det totala bortfallet av skatteintäkter under regeringen Reinfeldt rör det sig om närmare 300 miljarder. Det är dyrt köpa röster med skattemedel”, skriver Eksjödebattören Lars-Håkan Halldin i ett inlägg på Höglandsnytt Debatt.
[adrotate banner=”27″]
Underskottet i de offentliga finanserna blir 87 miljarder kronor nästa år, enligt en prognos från Ekonomistyrningsverket. Det är den högsta nivån sedan överskottsmålet infördes för 13 år sedan.
Jag har varnat för detta åtskilliga gånger det går inte urgröpa statens intäkter hur mycket som helst. Dessutom frisera siffrorna påstå att skatteintäkterna växer. Ett underskott som är skrämmande stort.
Nu handlar det om misskött ekonomi inte att vara rädd om statens affärer.
Ekonomistyrningsverket visar också i sin prognos att underskottet i Sveriges offentliga finanser närmar sig EU:s gräns på 3 procent av BNP.
Vi har ett underskott som nästa år uppgår till 2,3 procent av BNP, en sådan marginal är inte så stor. Vi håller på att kvala in bland spagettiekonomierna. Tack vara den blinda tron på att skattesänkningar löser alla ekonomiska problem.
Vår bedömning detta är brist på ekonomiskt ansvar. Jobbskatteavdraget hur man än trixar med siffrorna har inte gett de effekter som man påstår. Det har inte varit jobbskapande i den utsträckning som regeringen hävdar. Sysselsättningsökningen har i relation till befolkningstalen och arbetskraften storlek inte ökat mer över konjunkturcykeln än tidigare konjunkturcyklar förr mindre.
Jobben som skapats via regeringens skattereformer har varit exceptionellt dyra. Man hade med en målmedveten arbetsmarknadspolitik och stimulanser av konkurrenskraften kunnat nå mycket bättre resultat.
När man räknar fram det totala bortfallet av skatteintäkter under regeringen Reinfeldt rör det sig om närmare 300 miljarder en svindlande summa för mycket lite nya jobb.
Sverige kan sitta i rävsaxen och tvingas återta delar av jobbskatteavdragen i varje fall om man vill nå till 1 % i överskottsmål under en konjunkturcykel.
Vår dom över denna slarviga politik är hård. Orsaken är i grunden man tror mer på teorier än praktiskt och genomtänkt budgetarbete.
Det känns sorgligt blivit sannspått om faran med en skattepolitik som bygger på tron att sänkta skatter löser alla problem. Man måste ha den gammeldags kamerala synen på hur statens ekonomi skall utformas. Dessutom i denna röra har pensionärer, sjuka och arbetslösa misshandlats. Nu finns det inte pengar till att skapa rättvisa i välfärden. Bordet är inte dukat utan avätit.
Klart underbetyg det är dyrt köpa röster med skattemedel.
Lars-Håkan Halldin
Kommentarer
Ett svar till ”Regeringen köper röster för 300 miljarder”
Haldin fortsätter att svamla om jobbskatteavdragen. Mest handlar det om avunsjuka ty Haldin som är pensionär känner sig diskriminerad av regeringens jobbskatteavdrag.
Haldin menar att det inte går att urgröpa statens intäkter hur mycket som helst. Det går emellertid alldeles utmärkt om man samtidigt ser över sina utgifter. Det går att skära bort stora kostnader genom att banta ner antalet myndigheter där det finns överflödig personal. Visserligen leder detta till ökad arbetslöshet men kan staten skära ned så blir det mera pengar över att sänka företagens kostnader som då kan nyanställa. Sannolikt blir det också pengar över för mera jobbskatteavdra ty det måste löna sig att arbeta, annars vill inte folk arbeta.
En stor del av statens pengar går samtidigt till kommunerna och där finns det stor bantningspotential. Det är väldigt mycket pengar som går till personal inom kommunal verksamhet som inte hör till skolan, vården och omsorgen. Där kan kommunerna säga upp mycket folk som innebär lägre personalkostnader. De som blir avskedade hamnar visserligen som statistik i arbetslösheten men på sikt kommer ändå detta lösa sig eftersom medelåldern bland kommunanställda är hög. Det är många som kommer att gå i pension och då kan de som jobbat i den kommunala adminstrationen omskolas till att istället jobba i skolan, vården och omsorgen. Alternativt att de utbildar sig för att kunna jobba i näringslivet som innebär möjlighet till ökad tillväxt eftersom företagen då kan producera mera vararor och tjänster.
Tvärt emot vad Haldin skriver så får regeringen klart godkännt betyg ty sjuksjöterskor, fönsterpustare, metallarbetare, byggjobbare och andra anställda inom typiska LO yrken har fått mera pengar i plånboken. Men det gillar inte Haldin eftersom han sover med jantelagen under kudden. Det är därför han vill ge regeringen underbetyg.