Regeringen överdriver och blåser upp bidragsfuskets storlek för att få stöd för arbetslinjen. Statsvetaren Björn Johnsson och Petter Larsson, politisk redaktör, skriver att siffrorna därtill riskerar att undergräva förtroendet för trygghetssystemet.
Om människor tror att det fuskas väldigt mycket så minskar människors vilja att betala till systemet, framgår det av vad de har skrivit på tidningen Efter arbetet, på Dagens Nyheters debattsida, enligt Ekot.
Som stöd för att bidragsfusket har ökat lutar sig regeringen mot uträkningar från Delegationen mot felaktiga utbetalningar, FUT-delegationen, där det från början talades om fusk för 20 miljarder kronor, varav 10 miljarder skulle vara medvetet fusk.
De siffrorna stämmer inte menar Björn Johnsson.
Med stöd av Riksrevisionens rapport från i maj konstateras att de bedömningar som gjorts av det uppsåtliga fusket, som regeringen utgår ifrån i arbetet med bidragsbrott, är anmärkningsvärt långt ifrån hur mycket de drabbade myndigheterna faktiskt kräver tillbaka på grund av fusk.
Där regeringens underlag säger att en tredjedel till hälften av alla utbetalningar är fusk, är det hos exempelvis försäkringskassan bara 15 procent av alla utbetalningar som krävs tillbaka på den typen av misstankar.
Vidare skriver man att Försäkringskassan sammanlagt har fått 3000 miljoner kronor av regeringen för att stärka sitt kontrollarbete. Från 2004 har kontrollutredare på försäkringskassan ökat från 50 till 150.
Detta, menar statsvetaren Björn Johnsson, är slöseri med statens resurser.
Motivet, säger man, är att regeringen har byggt mycket av sin arbetslinje på att ställa den mot bidragslinjen. Föreställningen med bidragslinjen är att människor överutnyttjar och fuskar med socialförsäkringssystemet, vilket stärker regeringens politiska stöd för arbetslinjen, menar han.