2011 inleddes med en rejäl skattehöjning på drivmedel – dieseln höjdes med nästan 30 öre litern (20,6 öre + moms). Näringsminister Maud Olofsson har deklarerat att det sker uteslutande av klimatskäl!
Det är ironiskt med tanke på att de flesta svenskar just nu inte precis tycker att värme och brist på snö är våra största problem!
Men helt utan ironi är fakta att just Sverige redan har världens högsta koldioxidskatt och att skatten på drivmedel är 1000 procent högre än den genomsnittliga skatten på alla andra utsläppskällor i Sverige.
Så även OM teorin att mänskligt orsakade utsläpp av koldioxid skulle spela roll för klimatet stämmer – så är drivmedel det absolut sista området där en ytterligare skattehöjning är motiverad!
2010 års vallöften från Reinfeldt och Borg om att inte höja bensinskatten står fast – det tackar vi för. Men Maud Olofsson och Andreas Carlgren fortsätter som två papegojor att tjata om att Sverige måste spela förstafiolen i världssamfundet och fortsätta plåga våra frusna invånare med allt högre skatt på våra nödvändiga transporter. Vi ligger redan mil före de förslag till ekonomiska styrmedel som FN:s klimatpanel (IPCC) föreslår för att globalt hindra en fortsatt uppvärmning. Det kan vara något att tänka på för dom som fortfarande tror på IPCC.
Regeringen, och inte minst moderaterna, har konstaterat att Sverige är ett litet land som har en mycket begränsad del av de globala koldioxidutsläppen. Unika åtgärder i just Sverige har mycket begränsad effekt på det globala klimatet. Ändå håller vi på att plåga ihjäl det egna folket med enormt höga bränsleskatter i ett land som är ett glesbygdshörn av EU. Om man tror på CO2-teorierna kan man kanske argumentera för att vi skall ”ligga före och visa vägen”. Men hur långt före är vettigt?
Bensin- och dieselpriset ligger runt 5 kronor litern. Resten av priset i Sverige är skatt. Samtidigt betalar ett stort antal regeringar runt om i världen ut ungefär 2 500 miljarder kronor i direkta subventioner för att deras medborgare och företag skall kunna köpa bensin – och diesel – under världsmarknadspriset (senast tillgängliga siffror 2009). Detta sker för att dessa regeringar anser att transporter är livsviktiga för att utveckla näringsliv och välstånd i deras respektive länder. Det är någonting att tänka på för en regering som säger sig driva ”jobb-linjen”. När skatten blir så hög att det inte längre lönar sig att pendla till jobb – då blir det problem. Speciellt i ett glesbefolkat land som Sverige.
Alliansregeringen drev i valrörelsen 2010 ett mycket skickligt taktiskt spel i drivmedelsfrågan. Inte minst moderaterna attackerade hårt (S) och den rödgröna oppositionen för att vilja höja drivmedelspriserna kraftigt. (S), (MP) och (V) gick oklokt nog till val med ett löfte att höja bensinskatten med 49 öre och dieselskatten med 61 öre. Vi vet vilket oerhört folkligt motstånd det finns mot höjda bränslepriser. Uppemot 90 procent av befolkningen säger nej till höjningar. Två miljoner svenskar har skrivit under kraven på sänkt bensin-och dieselskatt. Att alliansregeringen beslutat att höja dieselskatten med nästan 1 krona (71,6 öre plus moms) kunde inte (S) slå fram i debatten. Hade det socialdemokratiska slagskeppet gått ut med bredsidor om detta hade man även träffat de två små allierade aggressiva vedettbåtarna ”Miljömupp” och ”Vänsterfupp” eftersom dom egentligen drev krav om ännu större höjningar! Nu blev bensinskattefrågan en avgörande torped för att sänka det socialdemokratiska slagskeppet. Förutom de framgångsrika moderaterna var det bara SD som drev frågan om dom negativa effekterna av hög bensinskatt. Som bekant gick även SD framåt i valet. Det finns en oerhörd sprängkraft i frågan om de för höga bränsleskatterna!
Alla de argument mot en ytterligare höjning av bensinskatten som moderaterna gick ut med i september 2010 stämmer. Även när det gäller dieselskatten. En för hög bränsleskatt hämmar den ekonomiska utvecklingen, motverkar jobblinjen, ställer till problem för den stora arbetande och ofta pendlande befolkningen, drabbar låginkomsttagare, glesbygdsbor och aktiva familjer extra hårt!
När nu näringslivsminister Maud och miljöminister Andreas envist fortsätter att driva en antifolklig linje med ständiga höjningar av en redan för hög transportskatt i ett av världens mest transportberoende länder håller man nog på att slutligen prata detta före detta landsbygdsparti helt och hållet ut ur riksdagen.
KD ligger redan väldigt risigt till efter bensinskattesveket runt 2006 års valrörelse.
Alliansregeringen borde nog inför resten av mandatperioden noggrant tänka efter hur Sverige och Sveriges transportbehov egentligen ser ut och vad svenskarna vill. Det är dax att börja sänka både bensin- och dieselskatten.
KENNETH WINSBORG