Regeringen tillämpar lagarna olika för olika grupper

Regeringen delar årligen ut mångmiljonbidrag till religiösa samfund och organisationer. I år har man ökat detta bidrag med mellan 15-20 miljoner som ytterligare stöd till religiösa byggnader som kyrkor, moskeér etc. Men även till annan religiös verksamhet.

[adrotate banner=”6″]
Regeringen påstår att en förutsättning för bidragen är att man följer de svenska lagarna och de allmänt omfattade värderingarna. Detta är inte sant. Om vi går till islam så accepterar regeringen att detta trossamfund inte följer lagarna om jämställdhet. Kvinnorna/flickorna jämställs inte i praktisk religionsutövning med män/pojkar. De särbehandlas också i samband med moskébesök och i rituala islamska sammanhang. I moskeérna får kvinnor/flickor inte vistas i samma rum som män/pojkar liksom att de behandlas annorlunda än män/pojkar när de vistas i dessa lokaler.

Undfallenheten mot islam hör inte hemma i en rättsstat, men den är också en daglig kränkning av muslimska kvinnor/flickor som trots att de kommit till ”frihetens stamort på jorden”, i många sammanhang lever under samma förtryck som i hemlandet.

När vi nu ser det våld som utövas av islamister ute världen för att individer och grupper utövar den yttrandefrihet som vi anser självklar skall myndigheter och regering i stället för att falla undan, som förebyggande åtgärd behandla alla religioner, samfund, grupper lika enligt lagen.

I stället för att kapitulera skall staten hävda lagarna lika och framförallt inte stärka vidskepelsen genom att ge bidrag och inta en undfallande hållning.

När vissa grupper är beredda att mörda för att någon karikerar en person som levde för mer än tusen år sedan måste staten markera att yttrandefriheten alltid går före. I en kulturstat måste tydligt skiljas mellan vad som är vidskepelse och inte. Religioner skall därför vara något som enbart rör den enskilde och inte på något sätt får påtvingas medborgarna eller ha bestraffningsrätt i några som helst sammanhang.

Sverige kan i dag inte betraktas som en rättsstat med hänsyn till den undfallenhet och det överseende man visar islam, då detta samfund och dess utövare, inte följer lagarna och de allmänna värderingar som riksdag, regering och majoriteten av medborgarna står för. Med nu visad flathet blir fler och fler medborgare frustrerade vilket bara ökar motsättningarna.