Tingsrätten i Malmö har under osndagen dömt en kvinna och hennes två vuxna söner för omfattande bidragsbrottslighet avseende bl.a. assistansersättning. Påföljden för kvinnan och den yngste sonen, som även döms för andra brott, har bestämts till tre års fängelse. Den äldste sonen döms till två års fängelse. De dömda ska också betala skadestånd motsvarande de bidrag som har betalats ut på felaktiga grunder under den tid som åtalet avser. Sammanlagt rör det sig om nästan 9 miljoner kr av skattebetalarnas pengar.
Den äldste sonen kom i kontakt med sjukvården 1998, när han var 14 år gammal. I början av 2000 fick ha rätt till assistansersättning. Till grund för det beslutet låg mammans uppgifter om att sonen utvecklingsmässigt var som ett spädbarn och behövde hjälp med allt för att klara sin dagliga tillvaro. Sonen har i tingsrätten berättat att han spelade utvecklingsstörd och uppträdde på ett sätt som gjorde det helt omöjlig för någon utomstående att få kontakt med honom. Detta ledde till att pojken av läkare och annan sjukvårdspersonal bedömdes vara gravt utvecklingsstörd och ha ett mycket stort behov av hjälp. Han beviljades därför assistansersättning. Hans mamma var en av dem som anställdes som personlig assistent.
Rätten till assistansersättning omprövas vartannat år. Vid varje sådant tillfälle har samma uppgifter som tidigare upprepats. Det ledde till fortsatta bidrag från Försäkringskassan. Från början av 2009 deltog även kvinnans yngste son, som då var 23 år gammal i detta. Han började samtidigt arbeta som personlig assistent åt sin bror. Genom detta förfarande har Försäkringskassan under tiden från oktober 2006 till januari 2015 förmåtts att felaktigt betala ut sammanlagt ca 8,8 miljoner kr. För detta döms de tre åtalade för grovt bidragsbrott. De ska också betala skadestånd till Försäkringskassan med samma belopp.
Påföljden bestäms till tre års fängelse för kvinnan och den yngste sonen, som även döms för andra brott. För den äldste sonen, som spelade utvecklingsstörd blir påföljden två års fängelse. Skälet till det är att det finns ett tydligt samband mellan hans handlande och hans bristande utveckling och omdöme. När det gäller påföljden uttalar tingsrätten att det har varit fråga om en allvarlig brottslighet som har pågått under lång tid och avsett mycket stora belopp. Den har inneburit ett upprepat missbruk av ett trygghetssystem som är avsett att ge stöd åt några av de mest utsatta i samhället.