Säker vård kräver välutbildad personal.

I Vårdförbundets tidning Vårdfokus nr 12/10 skriver ordförande Anna-Karin Eklund att andelen specialistutbildade sjuksköterskor nu endast uppgår till 48 % av alla anställda sjuksköterskor, när andelen borde vara minst 70%

fDen nivån krävs för att upprätthålla en god och säker vård. Inom vissa verksamheter krävs att alla sjuksköterskor har specialistkompetens.

Kraven på specialistbehörighet och magisterexamen för tjänst inom olika områden som psykiatri, äldrevård, barn- och ungdomsvård måste vara tydliga.

Efter Högskolereformen (SFS 1992:1434 ändrad 2006:173 1 kap 8 §) erhåller sjuksköterskor kandidatexamen när de slutar sin grundutbildning. Utbildning till specialistsjuksköterska ger numera magisternivå och därmed ökad kompetens att genomföra kunskapsbaserad vård och förbättringsarbeten samt att handleda studenter i klinisk utbildning.

Ett antal sjuksköterskor som arbetar inom Landstingets vårdinrättningar har äldre utbildning. Därmed riskerar vården att genomföras med äldre rutinmässiga arbetsmönster och metoder. Men om deras kliniska skicklighet kombineras med magisterexamen kan uppföljningen av given vård förbättras och nya metoder utvecklas.

Dagens studenter har aktuella teoretiska och metodiska kunskaper som många handledare saknar. Det studenterna saknar är klinisk skicklighet, och de uppskattar att möta erfarna sjuksköterskor, som kan kombinera praktisk skicklighet med metodisk uppföljning. Dock saknar många sjuksköterskor denna kunskap vilket leder till försämrad vård och också sämre handledning ute i vården. Kravet för att vara huvudhandledare under klinisk praktik är enligt Högskoleverket (2008) magisterexamen. Antalet handledare med magisterexamen inom Jönköpings läns landsting är inte kartlagt. Men studenters rapporter från klinisk utbildning tyder på att de ofta möter sjuksköterskor med otillräcklig teoretisk och metodisk förankring.  

Många sjuksköterskor med äldre utbildning inser att säker vård kräver välutbildad personal. Behovet av kompetenshöjning finns och flera söker sig till de utbildningar som finns på tex. Hälsohögskolan i Jönköping.  Bland dem som söker sig till utbildning är dock avbrott vanliga eftersom det blir för arbetsamt att arbeta inom vården och samtidigt läsa på fritid.

En enkät till sjuksköterskor som avbrutit den nätbaserade specialistutbildningen ”Vård av äldre”, som ges på magisternivå visar att tidsbrist och dåligt stöd från arbetsgivaren var orsaker till avhoppen. Flera av dem som avbröt utbildningen hade inte fått någon nedsättning i tjänst utan fick studera på fritid. De som valt att gå ner i tjänst fick göra det utan lön, d v s bekosta sin utbildning själva. De flesta fick också bekosta litteraturen själva. Ingen svarade att avhoppet berodde på utbildningens innehåll eller upplägg.

 Vi anser att

– Jönköpings läns landsting måste inventera hur många sjuksköterskor med magisterkompetens som finns inom Landstinget.

– Landstinget har en viktig uppgift att stimulera personal med äldre utbildningar att vidareutbilda sig till magisternivå och stödja dem under deras utbildning.

– För upprätthållande av god och säker vård fordras hög kompetens och framförhållning med tanke på kommande rekryteringar.

– Landstinget bör förhålla sig positivt till kompetenshöjande studier!

BIRGITTA SIDENVALL och LENA SKARING  THORSEN

 


Publicerat

i

av

Etiketter: