Sävsjöpolitiker varnar: "Ett hot mot de mänskliga rättigheterna" | Höglandsnytt
Debatt

Sävsjöpolitiker varnar: ”Ett hot mot de mänskliga rättigheterna”

”Idag har inte säkerhetstjänsterna för lite information; de har för mycket. Därför kan de inte hantera den”, skriver Sävsjöpolitikern Patrik Lindberg (PP) i ett inlägg på Höglandsnytt Debatt på tal om Västervikaren, ABBA-Björn Ulvaeus önskan om bl a fler övervakningskameror för att stoppa islamistisk terrorism.

Björn Ulvaeus skriver i SvD den 28/3 att han litar på den svenska demokratin. Litar han på den ungerska? Den demokratiskt valde Viktor Orbán vill konstruera en stat med Kina, Turkiet och Ryssland som förebilder. Ponera en framtid där denne Orbán tar ännu ett steg i Rysslands fotspår och bestämmer sig för att diskriminera homosexuella. När han tar det steget, så underlättar det för honom ifall det finns en stor, enkelt åtkomlig databas över alla européers vanor och beteenden. Det behöver inte ens bli uppenbart att denna databas utnyttjas för att diskriminera homosexuella – det är enkelt för regimen att t.ex. bryta mot artikel 21 i FN:s direktiv om mänskliga rättigheter och se till att de inte får tjänster inom offentlig sektor utan att lämna spår efter sig.

Otroligt scenario

Men om detta scenario verkar otroligt, låt oss överväga ett annat. En europeisk kontrajihadist-krigare som Breivik eller likväl en jihadist tar sig in i något europeiskt lands säkerhetspolis’ led – låt säga Belgiens, eftersom herr Ulvaeus nu är övertygad om deras djupa inkompetens. När denne har åtkomst till en databas över alla européers liv så kan informationen utnyttjas, och kommer utnyttjas, för att åsamka européer död och lidande.

En stor, enkelt åtkomlig, central databas är helt enkelt ett hot mot den europeiska säkerheten och de mänskliga rättigheterna.

Detta hade kanske kunnat rättfärdigas om det nu vore så att den kunnat stärka nationell säkerhet eller vara ett dråpslag för IS eller al-Qaeda, som Ulvaeus påstår. Problemet är att det inte är så. Det är faktiskt svårt att föreställa sig på vilket sätt europeisk massövervakning skulle stävja IS eller al-Qaeda.

För mycket information

Idag har inte säkerhetstjänsterna för lite information; de har för mycket. Därför kan de inte hantera den. Irakiska säkerhetstjänster rapporterade till sina franska kolleger dagar före attentaten i höstas om att ett större terrordåd planerades, precis som FBI informerade nederländsk polis om hotet från gärningsmännen i Bryssel; flera gärningsmän var kända sen tidigare och fanns i olika register. Inget av detta förhindrade dåden. Hade då ett större register över européers flygresor eller en stor databas över bilder från offentliga platser i Europa, två populära förslag för att hantera terrorismen, hjälpt?

En rapport från amerikanska granskande myndigheter kom för något år sedan fram till att deras övervakning hjälpt dem identifiera en man som skickade sina intjänade pengar till al-Shabaab i Somalia. Detta var det främsta resultatet av övervakningen när det kom till att hindra terrordåd.

Ändrar sina liv

Vad övervakning däremot medför är att människor blir medvetna om den och ändrar sina liv. Ulvaeus berättar vidlyftigt om sina erfarenheter av att bestämma sig för att det inte skulle påverka hans liv att vara en offentlig person; men även om han lyckats med detta, så är han då ett undantagsfall. Människor i gemen tenderar till självcensur i flertalet sammanhang när de vet att de blir övervakade, vilket bl.a. forskning från Wayne State University visar. Detta hotar i förlängningen det fria utbytet av idéer som konstituerar hälsosam kulturell utveckling, religionsfriheten och yttrandefriheten i allmänhet. Terroristerna kan inte hota det öppna samhället om vi inte själva väljer att avskaffa det.

Patrik Lindberg, Piratpartiet Sävsjö.
Mattias Rubenson, Piratpartiet Lund.

Av: Redaktionen, [email protected] Gilla oss på Facebook