Under den senaste mandatperioden har drygt 180 lokala och regionala toppolitiker runt om i Sverige lämnat sina uppdrag i förtid, visar Dagens Samhälles kartläggning. Hot, stress, skandaler, maktskiften och interna bråk är några av skälen till avhoppen.
Kartläggningen visar att totalt 183 kommunal- och landstingsråd (majoritet och opposition) har slutat under mandatperioden. Ungefär 40 procent av dem som slutat är kvinnor, och knappt var tredje var kommun- eller
region/landstingsstyrelseordförande. Enligt forskare är det är fler avhopp än under tidigare perioder.
– Det kan bland annat bero på att det i flera kommuner råder minoritetsstyre. Oklara majoritetsförhållanden, minoritetsstyren och blocköverskridande samarbeten ökar dessutom risken för interna bråk och falangstrider, säger Erik Wångmar, docent i historia vid Linnéuniversitet, till DS.
14 procent lämnade efter att ha fått ett nytt politiskt uppdrag, ofta på riksplanet. Exempel på det är Ebba Busch Thor som var oppositionsråd i Uppsala innan hon valdes till KD:s ordförande, och miljöminister Karolina Skog (MP) som innan hon tog plats i regeringen var kommunalråd i Malmö.
Några uppger för Dagens Samhälle att de avgick på grund av hälsoskäl, andra att de slutat efter att ha utsatts för hot, hat eller mobbning.
Drygt tio personer tvingades lämna sina uppdrag efter skandaler, till exempel lyxresor, sexköp, bedrägerimisstankar eller trakasserianklagelser.
Var femte säger att lämnade för att de helt enkelt ville göra något annat.
– Jag hade arbetat heltid med politik under väldigt många år och kände att jag inte kunde ladda om på det sätt som jag ville för att kandidera för fyra nya år, säger till DS som exempel Christoffer Bernsköld (S) som var regionråd i Östergötland.