Debatt Opinion

”Skolans problem löser vi inte på presskonferenser på utbildningsdepartementet”

”Alliansregeringen genomför nu en besparing motsvarande 2 800 lärartjänster på gymnasiet. I slutändan blir det eleverna som får betala i form av mindre tid med sin lärare”, skriver Gustaf Fridolin (mp) och Etelka Huber (mp) i ett inlägg på Höglandsnytt Debatt.

[adrotate banner=”6″]

Runt om i landet finns tusentals engagerade och kompetenta lärare som varje dag lägger ner tid, kraft och engagemang för att ge alla elever en ärlig chans. Ändå sjunker resultaten i den svenska skolan, och klyftan mellan de som hänger med och de som halkar efter växer.

Ingen politiker skulle komma på tanken att tala om för en läkare hur skalpellen ska hållas, eller för en arkitekt hur husen ska ritas. Men med skolan är det annorlunda. I skoldebatten finns det gott om självutnämnda experter som vet precis hur skolans problem ska lösas.

Utbildningsminister Jan Björklund har synpunkter på allt från hur läraren ska stå i klassrummet till om läraren ska använda ipad eller inte. Men det är knappast så vi löser problemen. Politiken kan hjälpa till genom att skapa förutsättningar för experterna – pedagogerna – att bedriva undervisning på bästa sätt. Inte detaljstyra hur undervisningen ska ske.
Statens uppgift kan och ska inte vara att kontrollera och detaljstyra lärarna i deras vardag. Statens uppgift är att se till att alla lärare har den grund som behövs för att undervisa, får möjlighet att fortbilda sig i sitt ämne och pedagogik, och ges tid och resurser att möta varje elev.

  1. Minska dokumentationskraven. Sveriges lärare ägnar idag för mycket tid åt administration och för lite tid åt kärnuppdraget – att vara i klassrummet. Skollagen kräver en del, Skolverket och Skolinspektionen lägger på ytterligare, den egna huvudmannen lite till och sedan tillkommer en rad projekt, möten och undersökningar som alla tar sin tid. Miljöpartiet vill att inga nya krav ska få ställas på skolorna utan att det tydligt anges hur mycket tid de ska få ta i anspråk. I kommunerna kommer gröna skolpolitiker lyfta krav på en översyn av vilka lokala administrativa arbetsuppgifter som kan rensas från skolan.
  2. Återanställ specialistkompetenser. När fritidsgrupperna växer, specialpedagogerna blir färre, skolbiblioteket blir utan bibliotekarie och elevhälsan skärs ner så blir vardagen i klassrummet tyngre. När skolvärdinnan, vaktmästaren och lokalvårdaren får gå belastas läraren med fler arbetsuppgifter. I slutändan är det hela tiden barnen som får betala. Skolan behöver mer resurser, inte mindre. Alliansregeringen genomför nu en besparing motsvarande 2 800 lärartjänster på gymnasiet. I slutändan blir det eleverna som får betala i form av mindre tid med sin lärare. Vi vill istället ta fram en plan för hur de kompetenser som försvunnit ur skolan kan återanställas.
  3. Ge lärare befogenhet att besluta om stöd. Ge lärarna ordentliga befogenheter. Miljöpartiet vill att en lärare ska kunna ordinera stöd till en elev som halkar efter. Idag krävs ofta en lång byråkratisk process innan stödet är på plats, vilket gör att eleven halkar ännu längre efter under tiden.

Vi politiker ska ge skolan de resurser och den arbetsro som behövs för att lärarna ska kunna bedriva undervisning på bästa sätt. Skolans problem löser vi inte på presskonferenser på utbildningsdepartementet utan i klassrummet.

Gustav Fridolin, språkrör (mp) och folkhögskollärare
Etelka Huber, regionordförande Jönköpings län (mp) och informatör

Av: Redaktionen, [email protected] Gilla oss på Facebook