Gensvaret från uppretade mammor – och en och annan pappa – på Anna Olofsgårds upprop mot landstingets stängning av barnmottagningen i Vetlanda blev större än vad hon någonsin väntat sig. Gott och väl 50-talet barnvagnar gick med i protesttåget.
Det började ju med att Anna Olofsgård överraskades av beskedet att det inte längre fanns någon barnläkare i Vetlanda. Den tjänsten hade sjukhuschefen på Höglandssjukhuset dragit in. ”Det gick inte att få tag på någon barnläkare” hade motiveringen varit, då Anna Olofsgård hade bett om en förklaring.
Det var inte en förklaring hon godtog och följaktligen började hon arrangera en protest, som omedelbart fick en stor anslutning.
”Totalt var det 156 personer, som skrev under en protest ganska omgående – och sedan dess har det blivit flera”, konstaterade Anna Olofsgård.
Förhoppningen hade varit att protesterna skulle överlämnas till sjukhuschefen och landstingspolitikerna efter marschen genom stan på onsdagsförmiddagen. Men ingen chefstjänsteman från Eksjö ville vara med och bara en landstingspolitiker fanns på plats utanför Öppna dagiset, som var utgångspunkt och mål för protestpromenaden: Anders Bengtsson (M).
Han ansåg inte att varken han eller andra politiker kunde påverka ett tjänstemannabeslut som i det här fallet.
”Det går inte att få tag på en specialistkompetens till Vetlanda”, konstaterade han uppgivet samtidigt som han avslöjade att man – förutom på Höglandssjukhuset – hade sådana läkare i såväl Nässjö som Tranås.
Alternativet hade möjligen varit, menade han, att besätta tjänsten med en läkare som inte har den särskilda kompetensen.
”Och kvalitet måste vara viktigare avståndet till läkaren”, tyckte han.
Han fick inte medhåll av Anna Olofsgård, som konstaterade att man också har att ta hänsyn till småbarnföräldrars möjlighet att förflytta sig långa sträckor. Barnen ska kunna få få specialistvård på hemmaplan också i Vetlanda, ansåg hon.
Också småbarnsföräldrarna i Sävsjö har för övrigt fått en sämre situation med stängningen i Vetlanda – nu hänvisas de till Nässjö. Protesterna i grannkommunen har dock inte varit lika högljudda men det mullrar i föräldraleden även i Sävsjö.
Anders Bengtsson lovade att lämna över protestlistorna till sjukhusledningen men han såg inte ljust på möjligheterna att gå mammorna till mötes.
Det får kanske bli så att de kommunala politikerna i de båda övergivna kommunerna engagerar sig för mammorna (och papporna) och utöver påtryckningar mot politikerna i landstinget och sjukhusledningen.