Jordens befolkning växer och livsmedelsmarknaden växer med 2 % årligen, medan Sverige tappar 1-2 procentandelar av marknaden varje år. Mindre än hälften av den mat som äts i Sverige i dag produceras i Sverige.
Då blir det ju knappast bättre av att de rödgröna partierna tillsammans med Sverigedemokraterna driver frågan om att återinföra skatten på handelsgödsel. Det är ett beslut som saknar all miljömässig och näringspolitisk logik. Det är en ohelig allians, där båda parter drivs uteslutande av den politiska viljan att åstadkomma nederlag för regeringen.
De gröna näringarna i Sverige befinner sig i framkant i världen i fråga om miljöhänsyn och djurhållning. Det är ett arbete som näringarna utfört i dialog med politiken och som lett till egna värdefulla initiativ, som projektet Greppa näringen, som handlar om att planera gödsling för att undvika övergödning. Det ligger också väl i linje med ett ekonomiskt rationellt jordbruk, då övergödning även innebär onödiga kostnader. Däremot finns mycket lite som talar för att extra skattepålagor påverkar förbrukningen, då handelsgödsel är nödvändigt i ett intensivt jordbruk.
Det arbete som pågått inom själva näringen riskerar nu att göras om intet, då den samlade oppositionen kraftigt vill försämra villkoren för de areella näringarna i Sverige. Det saknar miljömässig logik, då det gynnar importerade varor som i de flesta fall produceras med långt större insatser av handelsgödsel och med mindre miljöhänsyn än i det svenska jordbruket. Det saknar näringspolitisk logik, då det ensidigt drabbar näringen i Sverige, vilket gynnar konkurrenter utomlands och leder därmed till att produktion och arbetstillfällen försvinner från Sverige. Och det sker i ett läge då svensk produktion minskar och ny utslagning hotar sektorn. Centerpartiets bestämda uppfattning är att politikens roll måste vara att stärka det svenska lantbrukets konkurrenskraft.
Det är symptomatiskt att de nationalromantiskt landsbygdsvurmande Sverigedemokraterna nu kastar masken och manifesterar sin opålitlighet. Den landsbygdsbo som till äventyrs gått på deras retorik får nu omedelbart anledning att ångra sig. Det är tyvärr också symptomatiskt att Socialdemokratin nu lämnat engagemanget för den svenska landsbygden bakom sig. Under Göran Persson fanns åtminstone ett uppriktigt intresse för den gröna sektorn.
Det är beklämmande att det svenska lantbruket ska göras till ett tillhygge i det politiska maktspelet. Tvärtom så borde det naturligtvis vara möjligt att enas om det svenska lantbrukets betydelse för vårt samlade miljöarbete, regional utveckling och en levande landsbygd. ANNIE JOHANSSON (C)Riksdagsledamot (C