Svenskt smittskydd hotas av EU

Vid folkomröstningen om svenskt EU-medlemskap garanterades att vi skulle få behålla vår stränga lagstiftning när det gällde kontroll av importerade livsmedel och levande djur. Vår stränga epizootilag och gränskontroll hade lett till att salmonella i stort sett var utrotat före EU-inträdet.

1997 beslutade sig Livsmedelsverket för att kontrollera om garantin höll i praktiken. Resultatet var nedslående. Vid över hälften av de granskade anläggningarna var salmonellaintygen bristfälliga eller saknades helt.

Det innebar att salmonellasmittat kött kommer in utan någon pålitlig kontroll. Överbliven mat från offentliga storkök som av tradition hämtats av grisuppfödare blev ett problem, på grund av risken för att djuren skulle smittas.

För att skydda grisarna från det barnen ätit i skolan eller på dagis skulle nu all restmat som ges till djur upphettas till minst 70 grader.

Denna märkliga lagstiftning för att skydda djuren men inte människorna har lett till en ökning av salmonellafall. Under 2010 ökade de inhemskt salmonellasmittade med 39 % jämfört med 2009. Totalt 830 anmälda fall. Barn stod för den största ökningen.

Nu vill EU-kommissionen ytterligare undergräva den ursprungliga svenska epizootilagen som hindrade import av djur med multiresistenta bakterier. Det låter närmast overkligt att EU, när multiresistenta bakterier ökar i samhället, vill ta bort förbudet.

Ett annat exempel som visar på den försämrade kontrollen är statistiken för EHEC, Under perioden 1988 till 1994 diagnostiserades ett par EHEC-fall årligen. Under oktober 1995 till januari 1996 skedde det första stora utbrottet. Ingen säker smittkälla kunde fastställas men utbrottet sammanfaller med anpassningen till EU:s slappa regler för export och import av djur och livsmedel. 2011 dog en kvinna av EHEC i Sverige som hade 53 rapporterade fall av EHEC vilket var det högsta antalet utanför Tyskland där 14 personer dog av EHEC 2011. De djurtäta bygderna som importerar djur är hårdast drabbade av EHEC.

Regeringen har till EU framfört invändningar mot slopandet av detta för djur- och folkhälsan omistliga undantag. Samtidigt som man uppgivet säger att Sverige har ytterst små chanser att få behålla förbudet. Så därför krävs opinionsbildning från alla håll och ett kraftigt tryck på politikerna och därmed indirekt på EU.

Här gäller väl om någonsin civil olydnad som även stater kan ta till när beslut i Bryssel antar galenskapens karaktär.

Rune Lanestrand, tidigare redaktör för Småbrukaren

[adrotate banner=”6″]
[adrotate banner=”7″]
[adrotate banner=”23″]
[adrotate banner=”34″]


Publicerat

i

,

av

Etiketter: