Köpen av välfärdstjänster från privata företag bromsar in. Men de idéburna aktörerna har fått ett litet uppsving. Det visar Dagens Samhälles genomgång av kommuners och landstings köp av tjänster för 2017.
Trots en intensiv vinstdebatt har köpen av privat välfärd ökat stadigt de senaste åren. Mellan 2012 och 2016 växte marknaden med 7–9 procent per år.
Men ifjol bromsade köpen in. Totalt handlade kommuner, landsting och regioner välfärdstjänster för 126,5 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med blygsamma 2,5 procent, visar Dagens Samhälles granskning.
Huvudförklaringen, enligt DS, är att Sverige tar emot färre flyktingar och att kommunerna inte behöver köpa in lika många tjänster för flyktingmottagande.
En annan notering är att de s k idéburna aktörerna flyttar fram sina positioner. Ifjol sålde de vård, skola och omsorg för 16 miljarder kronor, en ökning med 5,3 procent jämfört med året innan. De vinstdrivande bolagen växte bara med 2,1 procent.
Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), tror att debatten om vinster i välfärden delvis förklarar den uppåtgående trenden för de idéburna.
– Det kan spela roll. Samtidigt ska man komma ihåg att ökningen i kronor är ganska liten, säger Wallenskog till Dagens Samhälle.