2016 blev ett rekordår för kommunernas vinster på försäljning av mark för bostäder, handel och industri. Totalvinsten på 7,8 miljarder kronor är tre gånger så stor som den var vid sekelskiftet. Men intäkterna är extremt ojämnt fördelade, visar Dagens Samhälles granskning.
Åren 2007 till 2012 låg den totala kommunala försäljningen av exploateringsmark och tomträtter stadigt runt 2 miljarder kronor per år. Därefter har nivån på markaffärerna ökat stadigt. 2016 kom ett rejält lyft: försäljningen
växte från 5,6 till 8,9 miljarder kronor.
Kostnaderna för att iordningsställa marken är ofta betydligt lägre och 7,8 miljarder blev ren vinst i kommunkassorna.
Det är Stockholm och kommunerna i dess närhet som redovisar störst vinster. Utanför huvudstaden hittas stora markvinster även i Västerås och Örebro.
Men på många andra håll är markaffärer sällsynta och inte särskilt lukrativa. 110 kommuner har inga exploateringsvinster alls.
– Det som är beklämmande är att de som har svårast att få ihop ekonomin och behöver tillskott – de får snarare betala för sin exploateringsverksamhet, konstaterar Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), i ett pressmeddelande.
Reavinsten per län varierar från 3 767 kronor per invånare under 2015 – 2016 i Västmanland, till 45 kronor
per invånare i Kronoberg.