På torsdag bjuder Vätternvårdsförbundet in till Vätterndagen. På programmet finns en rad kunniga föreläsare som både blickar framåt och bakåt.
Vätternvårdsförbundet har sedan 2003 arrangerat Vätterndagen vartannat år. Syftet är att sprida information om angelägna frågor i och omkring Vättern. Tidigare har dagen arrangerats i Hjo, Vadstena, Karlsborg, Gränna, Askersund och Motala. Nu har det blivit Huskvarnas tur att vara värd.
På årets program finns inte mindre än åtta föreläsare som kommer att dela med sig av sina kunskaper om Vättern. Trots att samtliga tar avstamp från samma sjö är det stor spridning på ämnena. Dåtid, framtid, maskar, musslor, miljöföroreningar samt jämförelser både globalt och nationellt kommer att avhandlas under dagen.
– Vättern är en fantastisk sjö, ett stort innanhav, som både ger mat och bidrar till människors försörjning och friluftsliv året om. Vättern måste vi vårda och värna nu och i framtiden. Det är allas vårt gemensamma ansvar både för oss som bor och verkar kring Vättern men också ur ett nationellt perspektiv, säger Kristina Zetterström, länsråd på Länsstyrelsen Östergötlands län och ordförande i Vätternvårdsförbundet, i ett pressmeddelande.
Under 1950-60-talen var Vättern utsatt för stora utsläpp av näringsämnen som bland annat hotade att leda till övergödning av sjön. Därför bildades Kommittén för Vätterns Vattenvård 1957 med syfte att bevara sjöns unika egenart och samordna åtgärder, övervakningsprogram och forskning i och omkring Vättern. Utsläppen inventerades och initiativ togs för en vetenskaplig beskrivning av sjöns ekosystem.
Den första vattenvårdsplanen antogs 1970 och kraftfulla insatser för att begränsa näringstillförseln inleddes. 1989 ombildades organisationen till Vätternvårdsförbundet som driver övervakningsprogrammet vidare och bevakar olika intressen i och runt Vättern. Förbundets arbete finansieras av medlemmarna vilka utgörs av kommuner, landsting, länsstyrelser, företag med flera runt Vättern.