Trots att virkespriserna har fallit dramatiskt sedan 1950-talet, har skogsbruket klarat att hålla uppe en lönsamhet. Orsaken är att man lyckats mer än halvera kostnaderna. Det visar statistik som Jönköpingsbaserade Skogsstyrelsen tagit fram sedan flera decennier tillbaka. Samtidigt tycks kostnadssänkningen ha planat ut, visar nya siffror.
Den unika statistik som Skogsstyrelsen vägt samman har jämfört det pris skogsägaren får för sitt virke med de kostnadsnivåer som finns i skogsbruket. Statistikserien sträcker sig ända från 1950-talet och framåt och nu är 2016 års siffror klara. De förstärker en försiktig trend senaste åren att kostnaderna har planat ut och till och med ökar något i reala tal senaste åren.
– Både virkespriserna och kostnaderna har trendmässigt planat ut. Om virkespriserna fortsätter att falla i reala termer i framtiden måste skogsbruket rationalisera och sänka kostnaderna återigen för att bibehålla lönsamheten, säger Stefan Karlsson, utredare vid Enheten för policy och analys på Skogsstyrelsen.
Den långa trenden visar att priset som skogsägaren får ut vid försäljning av olika virkessortiment har minskat kraftigt. Sedan början av 1950-talet har priset fallet från runt 700 till 300 kronor per avverkad kubikmeter i 2016 års prisnivå.
Drivningskostnaderna (avverkning och utkörning av virke till bilväg) har både realt och trendmässigt minskat kraftigt senaste decennierna från 250 kronor per avverkad kubikmeter omkring 1990 till strax över 100 kronor i dag.
– Hade inte skogsbruket lyckats med den kraftiga sänkningen av kostnader med en bibehållen lönsamhet som resultat, hade svensk skogsindustri haft mycket svårt att konkurrera globalt. De kraftigt minskade priserna till följd av att man verkar på en starkt konkurrensutsatt och global marknad har tvingat till kraftiga rationaliseringar där ute i skogen, säger Stefan Karlsson.
Andra orsaker till utvecklingen sedan 1950-talet:
- Skogsägare har svårt att påverka virkespriserna. För att bibehålla lönsamheten i skogsbruket krävs rationalisering i form av sänkta kostnader. Främst har detta skett för drivningsarbete.
- Sedan början av 1990-talet har skogspolitiken avreglerats vilket innebär att staten inte ger ekonomiskt stöd till produktion, till skillnad från jordbruket som fortfarande får stora ekonomiska produktionsstöd. Det har ökat incitamenten att minska kostnaderna i skogsbruket.
- Rationaliseringen i drivningsarbete har främst skett genom att manuellt motorsågsarbete har ersatts med skördare och skotare.