Ett tidigare okänt språk har hittats på Malackahalvön av lingvister vid Lunds universitet. Språket har fått namnet jedek.
– Att dokumentera utrotningshotade minoritetsspråk som jedek är viktigt då det ger nya insikter om mänsklig kognition och kultur, säger Joanne Yager, doktorand i allmän språkvetenskap.
Se bildspel och lyssna på språket: https://www.youtube.com/watch?v=XzP_X6iDgA0
– Jedek är inte ett språk som talas av ett oupptäckt folk i djungeln som man kanske föreställer sig, utan i en by som tidigare har studerats av antropologer. Som språkvetare kom vi med en annan uppsättning frågor och hittade något som antropologerna missat, säger, i ett pressmeddelande, Niclas Burenhult som är docent i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet och som samlade de första lingvistiska materialen från jedektalare.
Språket tillhör gruppen aslispråk inom den austroasiatiska språkfamiljen och talas av drygt 280 personer som är bofasta jägare-samlare i norra Västmalaysia.
Forskarna upptäckte språket under ett språkdokumentationsprojekt, Tongues of the Semang, då de åkte till flera byar för att samla in språkdata från olika grupper som talar aslispråk.
Upptäckten av jedek gjordes när de undersökte språket jahai i samma geografiska område.
– Vi insåg att en stor del av byn talade ett annat språk. De använde ord, språkljud och grammatiska strukturer som inte används i jahai. Vissa av dessa ord pekade på en koppling till andra aslispråk som talas långt bort i andra delar av Malackahalvön, säger Joanne Yager.
Samhället där jedek talas är mer jämställt än det västerländska, det förekommer nästan inget mellanmänskligt våld, de uppmanar medvetet sina barn att inte tävla och det finns varken lagar eller domstol. Det finns inte heller några yrken utan alla kan göra allt som krävs i ett jägar-samlarsamhälle. Hur man lever återspeglas i språket. Alltså finns inga ord för varken yrken eller domstol. De har heller inga inhemska verb som betecknar ägande som låna, stjäla, köpa eller sälja men har ett rikt förråd av ord för ”utbyte” och ”fördelning”.
– Det finns så många sätt att vara människa, men alltför ofta används våra egna moderna och huvudsakligen urbana samhällen som måttstock för vad som är universellt mänskligt. Vi har massor att lära, inte minst om oss själva, av den till stora delar odokumenterade och hotade språkliga och kulturella rikedom som finns därute, säger Niclas Burenhult.