EUs och EU-staternas nomenklatura har varit samlade under veckoslutet för att ”rädda” Eurostaterna från kollaps. Nu slår de sig för bröstet och låtsras nöjda – tills nästa obönhörliga kris inträffar!
Vad har de då uträttat som de är så stolta över? Ja, i praktiken ingenting som
förändrar status quo. Man har bl a skärpt det regelsystem som sedan tidigare finns. Man har förstärkt det med böter och särskilda protokollsanteckningar men Lissabonfördraget är som tidigare. Sedan har man fått med sig större delen av de 27 staterna att ställa upp med lån till IMF (Internationella Valutafonden), som denna i sin tur skall kunna, genom lån, stödja de bankrutta staterna med.
Åtgärderna träder inte omedelbart i kraft utan först till våren då de byråkratiska kvarnarna
malt färdigt. Detta dröjsmål påverkar inte på något sätt den kommande krisen, den är ofrånkomlig.
Genom att tvinga de bankrutta staterna att föra en politik som innebär ökad arbetslöshet, mindre köpkraft pga sänkta pensioner, löner och höjda skatter finns varken någon köpkraft utan en synnerligen begränsad konsumtion. Investeringar som skulle kunna leda till nya jobb uteblir helt. Eftersom staten endast får in mycket obetydliga skatteintäkter förmår inte denna heller skapa någon sysselsättning.
Inte heller kommer man att ha råd att betala eventuella böter om man inte klarar av de nu fastlagda sanktionerna när man inte kunnat leva upp till EU.s krav. Det spelar därför ingen roll vad man ålägger dem.
Samtidigt med detta är det intressant att lyssna till Reinfeldts och Juholts nyvaknade ”respekt” för demokratin. Efter att man gått med på att låna ut kanske femtio till hundra miljarder till EU.s olika konkursbon (givetvis utan att höra folket) kommer frågan om man vill ansluta sig till de beslut som nu tas för Eurostaterna. På detta svarar båda så gott som unisont och känsloladdat att det kan man ju inte eftersom svenska folket en gång röstat nej till Euron och att för närvarande en opinion på ca 90 procent inte vill någon som helst anslutning eller beröring med Euron. Vi måste respektera folkviljan och demokratin säger de med darr på stämman. Att man nu binder kanske hundra miljoner kronor som i stället borde investeras för sysselsätning funderar man inte det minsta över. Hade Juholt tänkt lite skulle han ju ställt detta som ett oeftergivligt krav för att acceptera!
Men inte är detta sant. De tog Lissabonfördraget helt utan att höra folket och som inskränker Sveriges suveränitet och medborgarnas frihet på ett sätt så att över 80 procent av våra lagar nu stiftas i Bryssel. Vad man inte heller vill tala om är att riksdagens och regeringens godkännande av Lissabonfördraget också innebär en acceptans av anslutning till Euron. EU skulle kunna gå till EU-domstolen och hävda att Sverige måste gå med eftersom de skrivit på fördraget. Då var man inte intresserad av folkviljan och demokratin. Nej de är demokrater när det passar deras egna syften inte annars.
Tyvärr har vi inte bara politiker som sviker demokratin och folket utan i minst lika hög grad gör medierna det. Deras försvar av demokratin är obefintlig liksom deras vana att aldrig kritisk granska det de för in i medierna.
Ett exempel. Sverige har fått utse en ”generaladvokat” som skall arbeta vid EU-domstolen i Bryssel. En generaladvokat lämnar förslag till domaren hur hon/han anser att ett mål bör avgöras. Lavaldomen är en sådan dom där domstolen (juristerna) helt frångick allt vad objektivitet heter och fällde en politisk dom.
När denne nya ”Generaladvokat” intervjuas påstår tidningen att hon/han måste vara objektiv och trovärdig! När jag läste detta fick jag en skrattparoxysm så jag höll på att tuppa av.
Därför borde alla medborgare ha en sak klart för sig. Tro aldrig på en politiker eller journalist innan Du kollat fakta.
OLLE LJUNGBECKGävle