Vart tog Bobby vägen? Är och förblir han vattebegjuten, glömd och begravd, eller finns han med i ledamöternas tankar. Väldigt litet av Bobbys rädslor, hans upprepade fysiska smärtor berörs där i Göta hovrätts domarcirkel.
Varför valde han att gömma sig hos hönsen, som han var rädd för, i stället för värmen i köket och de ömsinta vuxna, som enligt egen mening, ville honom väl? Vad var det som sa den lille utvecklingsstörde pojken att han måste gömma sig?
Förstod han att hönsen skulle göra honom mindre illa än de två vuxna, mamman och den man som påstått att han skyddat Bobby? Hur var det för pojken på Skogslund, att dag efter dag se två vuxna berusade höra och kanske bevittna SM-sex och annan typ av sadism.
Försökte han skydda sig själv och mamman? Det får vi aldrig veta, vi får aldrig titta in i den lille pojkens vardag, höra slagen och se honom sitta fastbunden. Vi, får aldrig veta hur, när och var han dog, men någon vet.
Nu handlar det om de två som dömts till tio år, för vållande till Bobbys död, enbart om dem. Vem som ska bära skulden och vem som är oskyldigt dömd. Händelserna som ledde fram till Bobbys död förbleknar i takt med dolkstötarna där i rättssalen.
Eddy Larssons försvarare, advokat Per Oeheme, bär oskyldighetsstandaret framför sin klient.Med bravur leder han häxprocessen mot Bobbys mamma, den svartklädda något hopsjunkna kvinnan som sitter en meter ifrån sin före detta sambo.
I dag är de fiender.
Niina Äikiä har berättat, tagit på sig skulden för en del av vad som hänt och bett om strafflindring, medan Eddy Larsson förnekat all inblandning och vill bli frikänd.
Mediabarometern hänger på. På förmiddagen skyldig, på eftermiddagen ett offer, kan man läsa. Hur förhålla sig till alla ovärdiga påståenden, vad är sant och vad är falskt och vad får allmänheten för bild av vad som sägs?
Vad är det i Per Oehmes framförande som imponerar, vet han själv vart han är på väg, eller är han som kvinnorna manipulerad och styrd av sin klient?