Varför inte samma krav för eldistributörer och teleaktörer? Om ett elavbrott överstiger 12 timmar blir eldistributören skyldig att ersätta abonnenterna med en kontantersättning. Detta gäller tydligen inte bl a Telia.
Vi har nu i Hanåsen utanför Gävle varit utan fast telefonförbindelse i fyra dagar och fortfarande har inget hänt. Trots att ledningsbrottet är utmed vägen och mycket lätt att komma åt.
Kan orsaken till de statliga bolagens alltmer tydliga nonchalans mot kunderna bero på att de från statliga verk ombildats till bolag? Ja, vill jag påstå.
Men inte nog härmed utan det innebär också en försvagning av demokratin därför att statsmakten genom bolagiseringen avhänder sig den styrning som är nödvändig för att skapa bästa nyttan åt medborgarna. Svenska politiker skryter alltid med vår demokrati. Men faktum är att vår demokrati är i fara. Om inte medborgarna vaknar upp kommer vi inte enbart att styras av riksdagen utan i än högre grad av dessa bolag och mer och mer av EU.
Genom bolagiseringen har medborgarna stängts ute från att kunna påverka sådant som är livsnödvändigt. Att t ex vattenfall skall kunna köpa upp och driva kol- och kärnkraftverk i utlandet. Lika absurt är det att de självständigt skall få sälja el utanför Sverige och därmed fördyra elen för medborgarna. Regionindelningen av el slår inte bara mot enskilda utan också mot näringslivet.
Om de svenska medborgarna har någon som helst självbevarelsedrift bör de se till att alla statliga myndigheter återigen blir statliga verk. Men också att privatiseringen och avregleringen avbryts. Hela infrastrukturen skall vara statlig. Järnvägar, tele, post, vägunderhåll etc skall ingå i den offentliga sektorn. Liksom vård, omsorg, sjukvård och skola.
Sen kan vi gärna ha en fri näringssektor för övrigt. Ett sådant samhälle blir stabilt och förmår möta konjunktursvängningarna på ett mycket bättre sätt än nu. Detta blandekonomiska system balanserar varandra i de återkommande konjunktursvängningarna. Till detta bör läggas minst en statlig bank som verkligen också konkurrerar med övriga privatbanker.
Det går lätt att konstatera att efter privatiseringen och avregleringen av tidigare statlig och kommunal verksamhet, service, underhåll, kvalité, kostnader för enskilda och företag mm generellt blivit sämre och dyrare.
Det har gått så långt att man ibland måste fråga sig om politikerna har tröttnat på att regera eller de är ointresserade av att utveckla Sverige till ett föregångsland och en välfärdsstat. Hur svenska folket i dag kan favorisera Alliansregeringen är en gåta eftersom de långsamt nedrustar Sverige och på sikt också den välfärd vi ännu har kvar. Faktum är att de med hänsyn till ” låt gå politiken”, endast verkar drömma om en snar pension.
OLLE LJUNGBECKGävle