Listan växer över främmande invasiva växter – arter med växtsätt som gör att de snabbt konkurrerar ut andra växter och ger negativa konsekvenser för biologisk mångfald. Nio nya växter har kommit till på EU:s lista i år, bland annat jättebalsamin, jätteloka och fjäderborstgräs. Flera av dem ger redan stora problem i Sverige, enligt besked från Naturvårdsverket.
– Vissa arter är större problem än andra. Det som är viktigt är att förebygga och begränsa så mycket man kan, och här har alla ett ansvar, säger Ulf Larsson, biolog på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.
Sedan augusti, när de nio nya växterna kom med på listan, är det nu förbjudet i hela EU-området att sälja eller överlåta totalt 23 invasiva främmande växter som bedöms vara ett stort hot mot biologisk mångfald och även ge stora negativa effekter på trädgårdar, jord- och skogsbruk och människors hälsa. Förbudet innebär att växterna inte får säljas, bytas, innehas i sortiment eller spridas i naturen. Handlare med de nya växterna i sitt sortiment har ett år på sig att göra av med dem, och får då bara sälja till privatpersoner. Men förbudet gäller även privatpersoner, som inte får odla dem ens på egen mark, utan måste ta bort dem.
– Det är också viktigt att inte bara ta bort dem där de etablerat sig, utan också ta hand om resterna på rätt sätt. De kan ju inte läggas i komposten till exempel, utan måste destrueras på en avfallsanläggning eller brännas, säger Ulf Larsson.
Flera av växterna riskerar att skada jorden och den biologiska mångfalden på mycket lång sikt, även efter borttagandet.
– Det är ju inte säkert att de inhemska växterna som fanns där innan kommer tillbaka eftersom flera av de invasiva växterna med sitt växtsätt också påverkar jordens sammansättning. Lupiner till exempel påverkar jordens näringsinnehåll genom kvävefixering som förändrar den ursprungliga vegetationen på platsen, säger Ulf Larsson.