Vattenläckorna på Höglandet ingen slump – dyrt för skattebetalarna

”En dyr start på 2016 för områdets skattebetalare. I veckan som gick inträffade ännu en läcka, denna gång i Jönköping, som ställde flertalet hushåll och verksamheter utan vatten. Det är inte första gången, och det är sannolikt inte en slump. Med en eftersläpning av underhållet och ett allt mer extremt väder kommer denna typ av händelser bli frekvent återkommande om ingenting görs”, skriver Hampe Mobärg och Anders Mårtensson, samordnare VA-fakta, i ett inlägg på Höglandsnytt Debatt.

Nässjö, Sävsjö, Landsbro, Malmbäck och Flisby och nu senast området Gräshagen i Jönköping där invånarna får hämta sitt vatten ur en tunna. 2016 har börjat tufft för höglänningarna med 14 läckor (!) sedan årsskiftet. Det är nästan 3 läckor per vecka som har drabbat skattebetalare när vattentillförsel har avbrutits, dricksvatten missfärgats, gator har frusit till is, trafik omdirigerats och vatten distribuerats via tankar. Och detta utan att ens nämna de stora samhällskostnader som denna typ av akuta lagningar och frekventa vattenavstängningar innebär. Med vetskapen om de senaste månadernas problematik är det rimligt att anta att de upprepade läckorna inte helt beror på slumpen. Gamla ledningar går sönder, så enkelt är det.

Höglandsborna är inte ensamma om att drabbas av upprepade avbrott i vattentillförseln på grund av rör som går sönder. Allt för länge har investeringarna i det svenska Va-nätet varit låga. I genomsnitt är det en kommun i veckan som har så stora problem med Va-systemet att invånarna uppmanas koka sitt dricksvatten visar en undersökning från United Minds. Att se höglandsområdets invånare, de som har den fysiska möjligheten åtminstone, lägga sin tid och energi på att hämta vatten i vattentankar är en påminnelse om en allt för vanlig problematik när det kommer till investeringar i dolda infrastruktur– man vinner varken väljare eller politiskt erkännande genom att satsa på långsiktiga och osynliga investeringar.

Underhållsbehovet skjuts på framtiden samtidigt som enskilda, företagare och hela samhället får betala dyrt två gånger om, i form av sämre dricksvatten och ohälsa samt dyra akuta reparationskostnader.

Idag har vi en genomsnittlig livslängd på Va-nätet på 260 år, men den tekniska livslängden på ett rör antas till cirka 80 år. Det går inte ihop, och det är inte hållbart. Det är hög tid för politikerna att ta ett långsiktigt ansvar för vårt dricksvatten och därmed vår hälsa och samhällsekonomi.

Hampe Mobärg och Anders Mårtensson, samordnare VA-fakta

VA-fakta ett branschinitiativ från 2013 som verkar för att öka kännedomen och kunskapen om det gigantiska underhållsunderskott i Va-systemen som dagligen får konsekvenser för samhällsutvecklingen. De branschorganisationer och företag som står bakom VA-Fakta är Maskinentreprenörerna, Svenska Rörgrossistföreningen, VVS-Fabrikanternas Råd samt deras medlemsföretag.