”Under de senaste 100 åren har mer än hälften av den tropiska regnskogen försvunnit. Idag är regnskogen koncentrerad till tre områden; Centralafrika, Sydamerika och Sydostasien medan den tidigare bredde ut sig runt hela ekvatorn. Vi måste stoppa skövlingen av regnskogen innan det är för sent”, skriver Kajsa Persborn på Eksjö gymnasium i ett inlägg i Höglandsnytt Debatts serie med debattartiklar om hållbarhet, miljö och vår planets framtid.
Regnskog definieras som skog med hög årlig nederbörd på minst 1 500 mm, utspridd över minst nio månader om året. I områden där skogarna växer är klimatet optimalt för många växter och djur, vilket återspeglas i en enorm artrikedom. Regnskogen har stor betydelse för jordens ekosystem och kallas ibland ”jordens lungor”. Detta eftersom dessa växter omvandlar luftens koldioxid till syre genom fotosyntesen och står för 20-30 procent av jordens syreproduktion. Varje år avverkas regnskog motsvarande en yta av 130 000 km2, vilket motsvarar över hälften av hela Sveriges skogsbestånd. Den största boven till denna skövling är jordbruket.
Regnskogens jämna och fördelaktiga klimat uppmuntrar dessvärre också till kommersiell odling av olika växtbaserade produkter såsom soja, palmolja och eukalyptus. Vidare leder en ökad global efterfrågan på kött till att regnskog omvandlas till betesmark för boskap. Vi måste stoppa denna utveckling!
Den biologiska mångfalden i världen riskerar att gå förlorad. Att bevara och främja den biologiska mångfalden är viktigt eftersom varje organism har sin roll i jordens ekosystem. Om en art försvinner drabbas många andra. Den tropiska regnskogen upptar ungefär sju procent av jordens landyta men över hälften av jordens kända och upptäckta arter återfinns här. På en hektar regnskog i Peru kan man exempelvis identifiera upp till 300 olika trädarter medan det endast finns ett 20-tal trädarter totalt i hela Sverige. Nya arter i jordens regnskog upptäcks och klassificeras fortfarande kontinuerligt.
Redan 1992 menade Dr Edward O. Wilson vid Harvard University enligt beräkningar att flera tusen arter riskerade utrotning till följd av avskogning i tropikerna, ett antagande som bör gälla även idag. Även den mänskliga artrikedomen hotas då regnskogen utgör hem för olika naturfolks stammar. Bara i Brasiliens Amazonas uppskattas att det finns 67 isolerade stammar enligt FUNAI (National Indian Foundation).
Regnskogen spelar en avgörande roll för att kunna vända den globala uppvärmningen. Den absoluta majoriteten av klimatforskare menar att de klimatförändringar vi ser idag är en följd av växthuseffekten. Växthusgaserna med koldioxid i spetsen isolerar atmosfären, vilket förhindrar jorden att avge värme och jordens medeltemperatur stiger. Regnskogens förmåga att omsätta dessa växthusgaser till syre är avgörande. Minskade regnskogsarealer leder till ännu färre växter som kan omvandla koldioxiden till syre. Vidare är enorma mängder kol bundet till regnskogens vegetation. Detta bundna kol överförs till atmosfäriskt kol och vidare till koldioxid vid massiv regnskogsavverkning, vilket ytterligare späder på växthuseffekten.
Det finns dock de som inte vill tillstå att människors sätt att leva och konsumera är en bidragande orsak till den negativa klimatspiral vi ser idag. Bakom denna uppfattning, som oftast är illa vetenskapligt underbyggd, är det inte minst kortsiktiga ekonomiska krafter som styr. Det finns forskare som menar att regnskogens betydelse för syreproduktionen i världen är överdriven. Det är snarare mikroorganismer i världens hav som står för huvuddelen av denna produktion. Dock visar en nyligen publicerad studie från NASA att just regnskogen har en betydande kapacitet i att omsätta koldioxid, långt större än man tidigare trott. Denna kapacitet kan sannolikt spela en betydande roll i att vända jordens klimatförändringar i en positiv riktning.
Regnskogen kommer vara vårt viktigaste framtida skafferi. Redan nu utvinns mycket av våra mest angelägna livsmedel här, såsom kaffe, kakao, frukter och många av de substanser som används för medicintillverkning. I framtiden kommer vi sannolikt upptäcka nya substanser, näringsämnen och produkter i vår regnskog som kan bli betydelsefulla. Vi måste redan nu ansvarsfullt och långsiktigt värna detta skafferi för kommande generationers räkning.
Det största hotet idag är att efterfrågan på vissa växter bland annat eukalyptus, soja och palmolja har blivit så stor att man valt att avverka skog och ursprungliga växter för att ersätta med stora, homogena odlingar. För den lokala fattige bonden är denna försörjning naturligtvis helt livsavgörande, men det är inte hållbart i längden. Näringsämnena i regnskogen är bundna till växterna istället för marken, vilket gör att jordarna är relativt näringsfattiga. Bara några år efter skövling är marken urlakad på näringsämnen, marken blir obrukbar och man måste hugga ned mer skog.
Skogen kan aldrig återskapas genom plantering. När regnskogens växtlighet dessutom inte längre binder jorden blir den ofrånkomliga konsekvensen att jorden eroderar. Vattendrag slammas igen, ekosystem störs och fiskbestånd skadas. I ett längre globalt perspektiv är detta förödande. Därför måste bonden för att överleva ges andra alternativ till försörjning, som till exempel en utökad och miljömedveten regnskogsturism.
Regnskogen, också kallad jordens diamant, är den största källan till den biologiska mångfalden. Regnskogen spelar en avgörande roll för jordens klimatreglering och vi är och kommer vara beroende av de produkter och substanser regnskogen ger oss. Därför måste vi stoppa skövlingen av regnskogen. Vi är tvungna att ändra våra konsumtionsmönster eftersom de indirekt påverkar efterfrågan på produkter som hotar regnskogens existens. Det kan inte vara rimligt att skövla skog till förmån för sojaodlingar som sedan används till boskapsfoder för att vi ska få kött på bordet. Det krävs en framtida medvetenhet hos oss konsumenter för att vända trenden. Köpa närproducerat kött där man inte använder sojabaserat foder, avstå kosmetiska produkter som innehåller palmolja och endast köpa FSC-märkta trämöbelprodukter är några konkreta exempel på hur vi kan bidra.
Först när efterfrågan förändras kan vi påverka hotet mot världens regnskog. På internationell nivå måste världens ledare enas om att klimatförändringar berör oss alla och måste tas på allvar. Även den fattige bonden måste ges alternativ till att skövla skog för att överleva. Nu vänder jag mig som skribent direkt till dig som konsument. Nästa gång du står och funderar över vilken produkt du ska köpa, glöm inte att undersöka var den kommer ifrån. Ditt val kan vara avgörande för regnskogens fortsatta existens.
Kajsa Persborn
Ovanstående artikel är den nionde i en serie inlägg på Höglandsnytt Debatt från elever på gymnasiet i Eksjö. Texterna är skrivna som en del av utbildningen.
”Jag har en klass som är väldigt engagerade i frågor om hållbarhet och skriver på debattartiklar i syfte att uppmana folket till en hållbar livsstil. Min ambition är att göra skoluppgifterna meningsfulla och ett sätt är att det blir ”på riktigt” – vilket i det här fallet innebär att elevernas artiklar når ut till befolkningen”, berättar läraren Helen Berggren.