Debatt

”Vi säger nej”


[adrotate banner=”28″]
”Vi bedömer att den eventuella brytningen av sällsynta jordartsmetaller (REE) i Norra Kärr strax norr om Gränna utgör en betydande risk för oåterkalleliga skador på miljön”, skriver tre lokala Grännapolitiker i ett inlägg på Höglandsnytt Debatt.
[adrotate banner=”27″]
Vättern är idag vattentäkt till hundratusentals hushåll och i framtiden sannolikt för mångdubbelt fler. Vätterns ekosystem med det unika djurlivet samt sjöns omloppstid på 60-65 år innebär att det är mycket svårt att säga om en eventuell skada kan återställas.

De eftertraktade mineralerna ligger i dagen och ner till 200 meters djup i Östra Vätterbranterna. De sprickbildningar som uppstod vid formningen av förkastningsbranten är riktade från öster snett ner mot Vättern.
Från gruvbolaget Tasman ABs sida hävdar man att berget är tätt och att risken för läckage är liten, men varken de eller Bergstaten kan ge några garantier.

Vi menar att ett risktagande med så viktiga ekologiska värden inte kan accepteras.
Konsekvenserna om något oförutsett skulle hända är svåra att överskåda. Ingen, inte ens gruvbranschens mest erfarna, kan lämna heltäckande garantier om vad som händer med berget när man börjar spränga i det.
Farliga substanser kan läcka under brytningstiden och lång tid därefter. Denna vetskap är tillräcklig för att tillämpa försiktighetsprincipen, alltså – hellre avstå än ta risker vars följder ingen kan överblicka.
Landets naturresurser går oss ur händerna utan att vi får så väldigt mycket ut av det.

Dagens minerallagstiftning i Sverige innebär att markägaren får 1,5 promille och staten 0,5 promille av värdet på det som bryts.

15 procent i avgifter
I Kanada tar myndigheterna ut motsvarande 15 % i avgifter. När det handlar om näringar som ger kortsiktiga vinster och långsiktiga kostnader måste man kompensera sig för framtiden. Det gör vi inte i Sverige. En gruva som drivs 15-30 år påverkar miljön i sekler.

Även om gruvbolagen formellt är ansvariga att städa upp efter sig är det staten som har det yttersta ansvaret. Som exempel har vi den läckande gruvan utanför Storuman som två konkursade bolag lämnat efter sig och som beräknas kosta 200 miljoner att sanera.

Ett relevant och ofta återkommande argument som talar för detta gruvprojekt är att dessa metaller är nödvändiga för utveckling av modern och grön teknik, såsom mobiltelefoner, elbilar och vindkraftverk. Det stämmer. Metallerna är också eftertraktade av den globala och ekonomiskt starka vapenindustrin. Metallerna behövs bla till rikt- och navigationsutrustningar, drönarrobotar mm.

Vart metallerna till slut hamnar styrs helt enkelt av marknaden oavsett vad färgglada broschyrer vill påskina. Om mineralerna får ligga kvar i backen kan de kanske i en framtid, med ny teknik brytas utan oöverskådliga risker och kan komma mänskligheten till bättre nytta.

Vår livsstil
Vår livsstil i Sverige och i andra ekonomiskt starka länder kräver att våra samhällen ställer om så att vi klarar att leva ett gott liv i framtiden utan att förstöra möjligheterna för nu levande och kommande generationer. Omställningen kräver förändrad konsumtion och effektivare hushållning.

Vi är teknikoptimister, det forskas mycket på nya material med bättre egenskaper än REE, mer vanligt förekommande och lättare att utvinna med mindre miljökonsekvenser. Även inom den växande återvinningsindustrin finns stora möjligheter då soptippar ofta innehåller högre halter av metaller än gruvor.
Vi förstår att det finns behov av utvinning av nya metaller, även med en väl utvecklad återvinning. Däremot kan vi inte acceptera detta på platser där det föreligger risk för allvarlig och oåterkallelig skada.
Ett annat kärt argument för gruva i Norra Kärr är arbetstillfällena. Uppgifter om 1 100 nya jobb förekommer men det blir sällan så många jobb som gruvbolagen förutspår. För gruvor av liknande storlek rör det sig i bästa fall om några hundra anställda.En rimlig gissning är att gruvan i full drift sysselsätter 150-200 personer.

Vi välkomnar fler arbetstillfällen till landsbygden men dagtingar inte med miljön och det livsviktiga dricksvattnet. Vi säger nej till en gruva i Norra Kärr!

Erik Hugander, Örserum (mp)
Anna Kärner, Visingsö (mp)
Mats Weidman, Gränna (mp)

Av: Redaktionen, [email protected] Gilla oss på Facebook