”För 30 år sedan var köttkonsumtion ekologiskt och ekonomiskt ohållbar. Redan då utarmade animalieproduktionen planetens resurser och sedan dess har köttkonsumtionen expanderat med 40 % i Sverige. Enligt Livsmedelsverket konsumerar den genomsnittliga svensken idag 70 kg kött per år. Vid denna konsumtion skadar vi oss själv, samtidigt som vi straffar resten av världen”, skriver Evelina Waldmann på Eksjö gymnasium i ett inlägg i Höglandsnytt Debatts serie med debattartiklar om hållbarhet, miljö och vår planets framtid.
Köttindustrin förbrukar enorma mängder vatten. Framförallt beror det på att foderproduktionen kräver mycket vatten. Nötkött avger det största vattenfotavtrycket av animalieprodukterna då det krävs ungefär 15 000 liter vatten per kg kött. Den vattenmängden motsvarar en dusch i 1 285 minuter eller produktionen av 130 kg potatis. De andra animalieprodukterna såsom fisk, fläskkött och kycklingkött lämnar ett mindre vattenfotavtryck men vattenåtgången är även vid dessa produktioner väldigt stor.
Vatten är inte en förnybar resurs och det finns inte oändligt mycket användbart vatten. Det resulterar i att djurproduktionen blir människans största vattenkonkurrent. Den genomsnittliga svensken påverkas dock inte utav den höga förbrukningen. Tempererade samt fattiga länder får istället ta smällen för överkonsumtionen. 630 miljoner människor har brist på dricksvatten, vilket leder till att det varje dag dör 800 barn på grund av smutsigt vatten. Den mänskliga vattenbristen är endast en av konsekvenserna som denna felprioritering av vattenresurser ger upphov till.
Kött är dessutom en dyr råvara. Varje år lägger gemeneman i Sverige flera tusen kronor på mat, och det är till största del köttet som orsakar de höga matkostnaderna. Det beror på att vid konsumtion av kött blir människan andrahands- eller tredjehandskonsument. Det sker en energiförlust på 90 % mellan varje trofisk nivå i näringspyramiden. Kontentan av det blir att produktionen av animalieprodukter måste vara tio gånger så stor som produktionen av motsvarande mängd vegetabiliska varor. Att ersätta köttet med växtbaserade produkter skulle dra ner kostnaderna markant. Enligt Mathem.se kostar ett kilo oxfilé ungefär 400 kr samtidigt som ett kilo färsk broccoli endast har en kostnad på 58 kr.
Dock kan man inte jämställa ett kilo oxfilé med ett kilo broccoli ur alla aspekter, men poängen är att ingredienser från växtriket är generellt mycket billigare. Pengarna som sparas skulle kunna läggas på annat som många anser viktigare än mat. Exempelvis skulle pengarna kunnat skänkas till forskning om sådant som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar eller andra negativa hälsoproblem som förkortar livet.
En positiv aspekt med kött är att råvaran är rik på proteiner, mineraler och vitaminer. Köttbiten innehåller näringsämnen som kan vara svåra att få i sig på annat sätt. Ett exempel är järn som är livsviktig för syretransporten i blodet och som många, i synnerhet fertila kvinnor, får brist av. Dessa faktorer medför att många är övertygade om att kött är nyttigt, men de senaste forskningarna säger något annat. Kött, framförallt charkuterier, förorsakar många negativa hälsoeffekter. Cancer är bara ett exempel. De största bidragande riskfaktorerna till cancer är sådant som är kopplat till fett, heterocykliska aminer, kolesterol, salt, protein, virus samt nitrit och nitrosaminer. Kött omfattar alla dessa faktorer.
Med rätt kunskap kan man hitta massor av alternativ till kött. Växtbaserad mat så som baljväxter innehåller mängder av proteiner, och vegetabilier är i allmänhet fyllda med vitaminer och mineraler. I förhållande till kött så är växtbaserad mat i de flesta fallen hälsosammare och bidrar till färre negativa hälsokonsekvenser. Att kött är en nyttig nödvändighet är bara en myt.
Växthuseffekten är ett ord som det talas om dagligen. Beteckningen innebär växthusgaser i atmosfären och dess inverkan på jordens värmebalans. Sedan början av 1900-talet har det fortgått en temperaturökning på totalt 0,8 grader. Temperaturökningen beror till största del på antropogena växthusgasutsläpp. Gaserna bildar ett skikt i atmosfären vilket medför värmeabsorption som ökar den globala uppvärmningen. Jordens värmebalans rubbas och resulterar i en negativ klimatförändring som kan påverka hela ekosystemets struktur och funktion.
Köttproduktionen är en starkt bidragande faktor till den ökande växthuseffekten och enligt Livsmedelsverket står produktionen för nästan 15 % av de globala utsläppen. Vid produktion av ett kg nötkött framställas 23-30 kg växthusgas. Med dagens köttkonsumtion i Sverige motsvarar det en massa på 1,5 ton växthusgaser per person och år. Den huvudsakliga gasen som bildas är koldioxid och därefter kommer metangas. Trots att mängden koldioxidutsläpp är större än metangasutsläppen, är det metangasen som påverkar mest.
Metangasen alstras vid idisslares matomsättning och gasens inverkan på klimatet är uppskattningsvis 30-35 gånger värre jämfört med koldioxiden. För att minska köttproduktionens växthuspåverkan måste köttkonsumtionen minska då det är praktiskt omöjligt att stoppa djuren från att producera metangas. Konsekvenserna utav gasutsläppen blir att temperaturen succesivt ökar ytterligare. Temperaturhöjningen får förödande konsekvenser som förändrar habitaten för i princip alla levande organismer. Förskjutning av vegetationszoner, försurning av haven och stigande havsnivåer är bara några exempel.
Köttkonsumtionen behöver inte helt stoppas utan det räcker med en minskning.
Den mängd som konsumeras idag är ekonomiskt eller ekologiskt ohållbar. Om konsumtionen fortsätter i samma mängd kommer framförallt en drastisk klimatförändring att ske och då är det försent för att stoppa det. Klimatsmartare, hälsosammare och billigare växtbaserade produkter finns och de kan ersätta köttet. Så varför inte ha en Meatless Monday och en Vegan Wednesday som både du själv, resten av jordens befolkning och vår planet skulle gynnas av.
Evelina Waldmann
Ovanstående artikel är den tionde i en serie inlägg på Höglandsnytt Debatt från elever på gymnasiet i Eksjö. Texterna är skrivna som en del av utbildningen.
”Jag har en klass som är väldigt engagerade i frågor om hållbarhet och skriver på debattartiklar i syfte att uppmana folket till en hållbar livsstil. Min ambition är att göra skoluppgifterna meningsfulla och ett sätt är att det blir ”på riktigt” – vilket i det här fallet innebär att elevernas artiklar når ut till befolkningen”, berättar läraren Helen Berggren.