Landsbygden är ingen bidragstagare som lever på staden. Det visar den lokalekonomiska analys som Lars E Björk gjort i Eksjö kommun.
Landsbygdsforskaren Lars E Björk i Hult har i sin analys kommit fram att de senaste 40 åren (efter den stora kommunsammanslagningsreformen i början av 1970-talet) har området kring Hult subventionerat centralorten Eksjö.
”Med fem till sju miljoner kronor varje år i dagens penningvärde”, säger Lars E Björk.
Analysen bygger bland annat på beräkningar av skattekraft, taxeringsvärden och vad som kommit tillbaka i form av satsningar på landsbygden.
[Redaktion]
Kommentarer
2 svar till ””Vi subventionerar centralorten med miljoner varje år””
En konklution som man skulle kunna göra med hjälp av Bjöks forskningsresultat är att landsbygdsorter i storlek med Hult skulle kunna bryta sig ur Eksjö kommun och bilda en egen kommun. Det vore väldigt intressant om Björk skulle kunna göra en kalkyl för vad en sådan lösning skulle kosta invånarna i ”Hults kommun”.
En sådan kakyl som jag efterfrågar från Björk brukar kallas för alternativkalkyl. Utan denna alternativkalkyl är det fullständigt omöjligt att dra slutsatsen om att landsbygden subventionerar centralorten.
Den enda rätta slutsatsen man kan dra av denna artikel är att Lars E Björk har missat helheten genom att utelmämna alternativkalkylen och att Björks förmåga som landsbygdsforskare är allvarligt begränsad. Möjligen saknar Björk den nödvändiga kunskapen för att har rätten att kalla sig för landsbygdsforskare.
ja- just så är det ; vi i Hult, och detta räknat efter den gamla sockengränsen (betecknas 068 606 ) erlade taxeringsåret 2011
24 miljoner 202 tusen 100 kronor till den kommunala skattekistan – sedan är det ”bara” att detaljstudera budget och tillföra informell kunskap! Att jag påstår, allt från kommunsammanslagningen, jag fick hjälp av en dåvarande chef på skatteförvaltningen; om jag minns rätt heter han Lars Härdel (Karin Erlardt vet rätta namnet …)
… den första lokalekonomiska analysen sammanställdes år 2006 /07, till detta formulerades en utvecklingsplan för Hultbygden – skickade in som medborgarförslag, men till ingen nytta , avslag, och detta utan rimlig anledning till … !
om tillstånd gives (av kommunledningen? ) vill jag ställa en enkel fråga till var och en inom den kommunala administrationen; hur stor del av; enklast räknat i procent av arbetstiden; hur stor del av arbetstiden ägnas åt ”centrala Eksjö” ? d v s exklusive Mariannelund och Eksjö / inom 70-skyltningen …
ännu mera intressant bör vara att åtgärder, satsningar inom ”centrala Eksjö, inklusive Mariannelund ! kan förmeras med fem gånger den givna insatsen !