Debatt Opinion

Vinster i välfärden på landsbygden

Vi behöver skola, barnomsorg och åldringsvård på landsbygden i de mindre tätorterna och byarna. Det är inte riskkapitalisterna som är våra fiender utan politikerna och byråkraterna i kommunalhuset. De finns i Vetlanda, Flen eller Arvika.

Vi behöver en decentraliserad struktur för våra viktiga omsorger .  För oss på landsbygden handlar det inte om privat eller offentligt. Det offentliga lägger ned och motarbetar oss.

Skall vi få dessa verksamheter till oss krävs fritt val så föräldrar, barn och äldre kan välja inte utförare utan var utförandet skall finnas. Val av plats är mer kontroversiellt än om det är privat eller offentligt.

Vi skall nog kunna organisera dessa verksamheter på landsbygden om inte kommunledningarna lägger sordin på verksamheten. Visst i kommunalhuset blir man upprörd att man plockar 50 elever från centralskolan och sätter dem i skola på landsbygden. Eller att ett antal äldre går samma skapar åldringsvård på landsbygden.

Vi har en debatt i Sverige om skolans kvalité. Vi skyller på lärare, utbildning och mycket annat. Ingen vill tala sanning skolan har varit den sektor där man skurit ned det är detta som sänkt utbildningsresultaten och nedläggningar av skolor på landsbygden.

Jag är rätt övertygad att staten måste ta en fast hand om skolpengen. Det betyder att riksdagen fastställer skolpengen ca 72 000 kr per barn + stöd till barn med särskilda behov kanske 10 000 kr. Ingen kommun får bevilja lägre skolpeng än den staten fastställt.

Vinster i välfärden har satt tummen på två ömtåliga saker. Kvalitén och finansieringen måste upprätthållas. Där är kommunerna lika ”dåliga” kålsupare som privata utförare. Det som varit nyttan med privata utförare är det visat sig att skolan, äldreomsorgen och barnomsorgen är överfinansierad.

Den offentliga delen av dessa verksamheter utförs för dyrt. Privata har visat att man kan utföra dessa tjänster bättre och billigare. Pengarna räcker både till overhead och vinster.

Den analysen visar den kommunala centralbyråkratin kostar omsorgerna och skolan mer pengar än vad den privata vinsten och overheaden kostar.

Vi måste göra något åt den kommunala overheaden som stjäl pengar från dem som behöver dem i omsorg och skola.

Då är frågan vad gör vi åt vinster i välfärden? Ja vi kan inte lägga ned befinliga privata verksamheter då skulle kommunernas utsdugning av pengar i omsorger mm accelera. Ett nytt regelverk bör etableras. Vinsterna på insatt aktiekapital i dessa verksamheter får aldrig var högre än 6 % (stibor+5). Alla andra vinster fonderas i den lokala verksamheten på ett stiftelsekonto. Pengarna fonderas skattefritt och återgår som rörelsekapital till investeringar mm.

När man säljer verksamheten följer stiftelsekontot med ograverat. Det innebär att man betalar för kassan och halva det egna kapitalet en enkelt och tillförlitlig princip. Sedan måste näringslivet skapa moraliska koder för hur dessa verksamheter skall bedrivas.

Vi vill ha skolor och omsorger på landsbygden i större utsträckning än nu men det skall inte vara frihet till utförare utan frihet till var de utförs det måste bli ett slut på centralplaneringen i kommunerna och i riskkapitalbolagen. Små lokala ägare.  Sluta diskriminera landsbygden.

Lars-Håkan Halldin, Landsbygden (l)

[adrotate banner=”6″]
[adrotate banner=”7″]
[adrotate banner=”23″]
[adrotate banner=”34″]

Av: Redaktionen, [email protected] Gilla oss på Facebook